NaturreservatNatura 2000

Blektjärn 

Svampstudier i kalkbarrskogen i Blektjärn.
Kalkbarrskogens flora är artrik och intressant. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/Elin Andersson.

Det här området är länets största kända kalkbarrskog. Här finns en mycket rik flora och höga naturskogskvaliteter, samt rester av en gammal fäbodvall.

Länets största kalkbarrskog

Området består av en östvänd och en västvänd sluttning med kalkbarrskog och mellan dem en mindre tjärn som är omgiven av våtmark och sumpskog. Här finns också ett mosaikartat hällmarksparti med stora block och stråk med lågproduktiv tallskog. På flera ställen i reservatet finns små bestånd av stavagran.

Kalkbarrskog — skatt av biologisk mångfald

De centrala delarna av Jämtlands län har en berggrund bestående av kalksten som bildades i tropiska hav för mer än 400 miljoner år sedan. Kalkrika jordar har sedan av inlandsisen spridits ut över stora delar av länet och kalkområdet är nu i sitt slag ett av de största i Europa. Detta skapar unika förutsättningar för biologisk mångfald. En av de typiska och innehållsrika biotoper som därmed formats är kalkbarrskogar, där man bland annat hittar skyddsvärda orkidéer och en mångfald av sällsynta svampar. Floran i kalkbarrskogar liknar på många sätt de rikare ädellövskogarnas.

Viktig ansvarsbiotop

Jämtlands län har den största areella andelen av kalkbarrskogsområden i Sverige, i övriga landet finns några få och små områden. Kalkbarrskogarna är en av de mest hotade skogstyperna idag vilket ger vårt län ett stort ansvar att skydda och vårda denna slags biotop.

Guckusko. Foto: Länsstyrelsen / Elin Andersson.
Guckusko. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/Elin Andersson.

Orkidéer, örter och vedsvampar

Den lövblandade kalkbarrskogen i Blektjärns naturreservat är 140-150 år gammal och utgör en naturskog med delvis urskogskaraktär. Några träd, främst tallar, är påtagligt mycket äldre. Östra sluttningen är övervägande av lågörtstyp, medan den västra sluttningen har något större inslag av högörter. Kalkindikerande växter finns i båda sluttningarna, till exempel blåsippa, vårärt, nattviol och skogsvicker. Kalkindikatorer finns även i sumpmark och våtmark, till exempel orkidéerna guckusko, brudsporre, ängsnycklar och tvåblad. I vissa delar av reservatet finns rikligt med död ved och flera rödlistade vedsvampar har påträffats, till exempel blackticka, rynkskinn, rosenticka och doftticka.

"Ej längre hörs bopigans lockrop"

Några husgrunder på en till stor del igenvuxen fäbodvall finns kvar av den forna fäbodvallen Blektjärnsbodarna (långt tidigare benämnd Långmyrbodarna). Ägaren till den fastighet som reservatet ligger inom, Erik O Sundin, har i ett förslag till minnesmärke skrivit:

Här stod fordom Blektjärnsbodarna.
Ej längre hörs bopigans lockrop. Ej heller kors råmande, getters och fårs bräkande, ej ljudet av koskällor eller bjällror från getter och får. Ännu flödar vatten ur källan och gräset växer alltjämt frodigt där skogen ej tagit vid.
Till minne av förgångna tider
Stavre 18/11 2000
Erik O Sundin

Doftticka och lunglav på en gammal sälg
Doftticka. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/Håkan Attergaard.

Kontakta oss

Carl-Fredrik Yri
carl-fredrik punkt yri snabela lansstyrelsen punkt se¤carl-fredrik punkt yri snabela lansstyrelsen punkt se
010-2253313

Fakta

Kommun: Bräcke
Storlek: 0,9 km2 (90 hektar)
Bildat år: 2003
Vägbeskrivning: Reservatet är beläget cirka 3 kilometer nordost om Stavre samhälle.
Övrigt: En vandringsslinga finns iordningställd genom reservatet.

Karta

Get Microsoft Silverlight