Länsstyrelsens naturbevakare och fältassistenter utför det praktiska arbetet i fält när det gäller förvaltning och tillsyn av länets skyddade natur, de statliga lederna och skyddade djurarter.

Foto: fotograftina.se
Fältorganisationen inom Naturvårdsenheten består av 13 fast anställda naturbevakare och nästan lika många säsongs- och timanställda fältassistenter. Deras arbete är varierande och består av en mängd olika arbetsuppgifter, många av dem säsongsberoende.
Skötsel och underhåll av 200 mil statliga leder
Underhåll av vinter- och sommarleder, skyltning, spångning, reparationer av broar och skötsel av rastskydd.
Skötsel av skyddad natur
Praktiska arbeten i naturreservaten enligt skötselplaner är gränsarbeten, till exempel röjning och gränsmarkeringar, samt underhåll av skyltar, stigar, spänger, eldplatser, vedbodar och dass.
Inventeringar av de stora rovdjuren
Länsstyrelsen är ansvarig för inventeringar av de fem stora rovdjuren björn, lodjur, varg, järv och kungsörn. Syftet med inventeringen är att fastställa rovdjursstammarnas storlek och varje år inventeras arterna lo, järv och varg vintertid då man räknar antalet föryngringar, det vill säga honor med ungar.
Inventeringarna görs av Länsstyrelsens fältpersonal i samarbete med länets samebyar. Kungsörn inventeras av Kungsörnsgruppen i samarbete med länsstyrelsen.
Förebyggande åtgärder för skador av fredat vilt
Viltskador ska förebyggas, i första hand genom jakt. Vissa djurarter är dock helt eller delvis fredade, på grund av att de bedöms vara för få till antalet eller på andra sätt sårbara eller hotade. Dit hör bland annat björn, järv, kungsörn, lo, varg, trana och vitkindad gås. Tamdjursägare och markägare kan ansöka om särskilda bidrag hos Länsstyrelsen till åtgärder som förebygger skador orsakade av fredat vilt, till exempel rovdjursavvisande stängsel och skrämselåtgärder.
Länsstyrelsens fältpersonal är behjälpliga med information om uppsättning av dessa stängsel och hur skrämselåtgärder bäst används.
Besiktning av skador orsakade av fredat vilt
Om tamdjur, inklusive biodlingar, eller gröda skadas av fredat vilt, ska detta snarast anmälas till Länsstyrelsen. Tamdjurs- och markägare har möjlighet att få ersättning för skador men dessa måste först besiktas av en av Länsstyrelsens besiktningsmän.
Hantering av så kallade problembjörnar
En problembjörn är en björn som beter sig på ett sätt som människor tycker är bekymmersamt. De flesta problemen anmäls på våren, då björnar är mer synliga än annars när de söker sig till det spirande gräset på gräsmattor och vallar för att beta.
Övriga tider på året är det nästan alltid annan mat, som slaktrester, fågelfrön, ruttnande fallfrukt och lättåtkomliga sopor, som gör att björnar söker sig nära bebyggelse. Dessa björnar kan, genom att hitta lättillgänglig mat nära människor, utvecklas till så kallade problembjörnar.
Några av Länsstyrelsens naturbevakare är utsedda för att hjälpa till att hantera dessa björnar och genomgår tillsammans med sina hundar, fortlöpande särskild björnekipageutbildning i Viltskadecenters regi. Hanteringen av problembjörnar sker ofta i samarbete med eller på uppdrag av polisen.

Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/Tomas Bergström.
Smågnagarinventering
Varje vår och höst sker inventering av smågnagare i fjällen i samarbete med Umeå Universitet och den nationella miljöövervakningen. Arbetet påbörjades 2001 och omfattar sorkar, lämlar och näbbmöss. Inventeringen utförs av länsstyrelsens fältpersonal.
Projektet Felles fjellrev
Felles Fjellrev är ett norskt-svenskt EU/Interregprojekt för bevarande av fjällräv, en av våra mest hotade däggdjursarter. I projektet, som pågår till och med år 2013, genomförs konkreta stödåtgärder, informationsinsatser och viss forskning. Det praktiska arbetet i fält i form av stödutfodring, märkning, inventering och rödrävsreducering, utförs av Länsstyrelsens fältpersonal i samarbete med Stockholms Universitet.