Naturreservatet Virsehatt

Virsehatts gnejskupol når en höjd av 122 meter över havet.

Virsehatt utgörs av ett gnejsmassiv som ligger utmed ån Sännans dalgång. På berget växer lövskog med dominerande inslag av ek och bok. Fredrik Ström beskriver i boken Halland - En litterär beskrivning Virsehatt på ett målande sätt: "Virsehatt ligger på Enslövs gärden som en kungakrona på en sammetsduk".

Syfte

Virsehatt är avsatt som naturreservat för att bevara ett ädellövskogsklätt berg med omgivande hagmark, åkermark och lövskog  för bland annat sällsynta växt- och djurarter och för friluftslivet.


Växter, djur och natur

Eken dominerar på sluttningar och i rasbranter medan boken dominerar på bergets krön. I sluttningarna finns inslag av bl a björk, lind och hassel, och på sommarkvällarna kan man känna doften av kaprifol. Några exemplar av vätteros, som är en rotparasit på hassel, finns i reservatet. Bergets västra sida har nästan lodräta stup och i nordväst finns en rasbrant med en stor mängd block. I norr och nordost ligger bergets frodigaste del med skogsklädda sluttningar. Här växer örter som vårlök, ormbär och blåsippa. Blåsippan är kalkgynnad och trivs när marken har ett högt pH.

De låglänta delarna söder och väster om berget utgörs av hagmark med ek, hassel och enbuskar. Detta område betas av får liksom det lite fuktigare området ner mot Sännan där al och björk dominerar.

Sännanån utgör en viktig del av reservatet. Utmed ån växer al som bildar en ridå längs vattnet. Hassel och rikligt med hallonbuskar finns också vid ån. Bottenfaunan är värdefull vilket inverkar positivt både på fågel och fisk. Lax och öring reproducerar sig i ån och kungsfiskare, strömstare och forsärla söker föda i området.

Sydväst om berget finns en geologiskt intressant istidsbildning, en så kallad åsgrop.

Historik

1936 invigde dåvarande landshövding Hilding Kjellman Enslövs hembygdsgård den så kallade Virsestugan och naturparken Virsehatt. Invigningen beskrevs som en stor folk- och hembygdsfest med ca 1 500 deltagare. Enslövs hembygdsförening begärde att få Virsehatt fridlyst redan 1934 men det dröjde några år innan deras mål kunde uppnås. 1937 blev Virsehatt fridlyst och Halland fick därmed sitt första naturreservat.

På 1700-talet finns Virsehatt omnämnt som ett gott sjömärke. Inom området har man i berghällar funnit så kallade skålgropar. Dessa offerskålar vittnar om att platsen troligen brukats som offerplats under bronsåldern. En bågformad vall av sten och jord har tolkats som rester av raserade murar från en forntida bygdeborg.

Några fakta

Dominerande naturtyper:
Ädellövskog och hagmark
Kommun: Halmstad
Areal: 16 hektar
Skyddat sedan: 1937
Ägare: Enskild

Förvaltare: Länsstyrelsen
Övrigt: Området ingår i Natura 2000

Hitta till reservatet



Vägbeskrivning:
Från vägen mellan Oskarström och Simlångsdalen välj väg mot Virshult, eller kör till Sännan och välj där Virshultsvägen. Parkering finns vid reservatet.

Längst ner på sidan finns en detaljkarta. Klickar du på den öppnas kartan i ett nytt fönster (för t.ex. utskrift).

Blåsippa (Hepatica nobilis). Foto: Karin Hernborg

Exempel på rödlistade arter i naturreservatet Virsehatt:

Lavar:
Bokvårtlav
Stor knopplav
Violettgrå porlav
Stiftklotterlav
Mussellav
Strandblocklav

Mossor:
Fågelfotsmossa
Stor bandmossa

Fisk:
Lax

Fågel:
Kungsfiskare

FÖRESKRIFTER

För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.

Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

• skada vegetationen t ex genom att, plocka eller gräva upp växter,
• klättra i boträd,
• tälta,
• framföra motordrivet fordon,
• rida,
• elda, annat än på anvisad plats,
• medföra okopplad hund,
• snitsla spår, ordna orienteringskontroll eller skytte,
• på ett störande sätt använda radio, bandspelare eller liknande,
• anbringa tavla, skylt, inskrift, affisch eller liknande.