|
 Gräshed i Steningereservatets kustdel. Foto: Viveka Strand
Steningereservatet består av två skilda delar med olika karaktär, ett kustområde och ett skogsparti. Kustområdet består huvudsakligen av ljung- och gräshed med inslag av täta lövskogsbestånd samt klapperstensfält. Skogsområdet består av frodig lövblandskog som avgränsas av en mäktig inlandssanddyn i öster. I skogsområdets norra del finns en bautasten.
Syfte
Steningereservatet är avsatt för dess höga naturvärden.
Kustdelen - reptiler och stenbrott
Kustreservatet består huvudsakligen av öppen kusthed, stenstränder och mindre partier med snårig blandskog. Heden domineras av ljung och kråkris på torrare partier och pors och klockljung på fuktiga. Under maj-juni blommar triften i rosa mattor. Sensommarens ögonfröjd, den lysande blå klockgentianan, förekommer mera sparsamt.
I Steningereservatet kan man, med lite tur, få syn på fem av Sveriges sex kräldjursarter: hasselsnok, huggorm, snok, kopparödla och skogsödla. Dessa är alla fridlysta i hela landet.
Under 1800-talet fanns flera mindre stenbrott inom det nuvarande reservatet. Lättkluven men slitstark ådergnejs bröts för att användas som gatsten. Denna sten, liksom tegel från Stensjöbruk, skeppades ut från Stensjö hamn strax norr om Steningereservatet. Fortfarande kan man se spåren av stenbrotten vid Allmänningaudden. I övrigt användes området för tångtäkt, som betesmark och i liten omfattning för åkerbruk.
Skogsområdet - fågelsång och sanddyn
Reservatets inlandsdel består av en frodig flerskiktad blandlövskog med inslag av tall. Fältskiktet domineras av ekorrbär, kruståtel och skogsstjärna med inslag av till exempel ängskovall, ormbär och bäckbräsma. Om våren ljuder skogen av sången från grönsångare, bofink, rödhake, koltrast och trädpiplärka.
I öster avgränsas reservatet av en mäktig sanddyn, vilken syns som en skogsklädd markerad ås. Dyner som blivit trädklädda brukar bibehålla sin form under mycket lång tid, på grund av att rötterna binder sanden. Sådana dyner kallas fossila, till skillnad från kustens vegetationsfria eller örtklädda dyner vilka deltar i en ständig omformningsprocess.
Andra utflyktsmål
I Steningereservatets direkta närhet ligger även naturreservaten Stensjöstrand, Enet och Skipås som alla är väl värda ett besök.
FÖRESKRIFTER
För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter. Dessa måste du som besökare i området följa och respektera.
I Steningereservatet är det förbjudet att:
- gräva eller på annat sätt skada eller förstöra fast naturföremål eller ytbildning
- plocka blommor eller gräva upp växter
- avsiktligt störa djurlivet
- tälta eller ställa upp husvagn
- göra upp eld
- framföra motordrivet fordon
- upplägga båtar
Utöver ovanstående föreskrifter gäller svensk lag, där länsstyrelsen särskilt vill upplysa om 6 § Jaktlagen.
Under tiden den 1 mars - den 20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att löpa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt.
VILL DU VETA MER?
Broschyren Steninge och Stensjöstrand finns hos länsstyrelsen tfn 035-13 20 00. |
Några fakta
Kommun: Halmstad Areal: 49 hektar Skyddat sedan: 1966, utvidgat 1974 Ägare: Hallands Naturskyddsförening och privat
Förvaltare: Länsstyrelsen i samråd med markägarna Övrigt: Området ingår i Natura 2000
Hitta till reservatet

Vägbeskrivning: För att komma till kustdelen parkerar man lämpligen i Steninge vid vägskylt "naturreservat ". Till inlandsdelen kommer du genom att svänga in på Glasbruksvägen mitt emot Göstas café, för att därefter fortsätta på Hulabäcksvägen tills bautastenen och reservatsskylten syns på höger sida.
Längst ner på sidan finns en detaljkarta. Klickar du på den öppnas kartan i ett nytt fönster (för t.ex. utskrift).
 Trift är en av kustdelens vanligare växter. Foto: Viveka Strand
 En typisk bild av reservatets norra del med öppen gräshed och mindre vattensamlingar. Foto: Viveka Strand
 Rester efter stenbrytning i kustdelen. Foto: Viveka Strand
 Från stigen på den fossila sanddynen kan man blicka ut över skogsskiftet. Foto: Viveka Strand
 Längs skogsskiftets bäck är vegetationen frodig. Foto: Viveka Strand
|