|
En spärrgrenig gran några år efter fallet. Nya granar har börjat gro i den nedbrutna veden. Foto: Henrik Malm.
Lysegårdsmossen ligger i mellersta Hallands inland i ett skog- och våtmarksdominerat landskap. Reservatet består av en svagt välvd mosse, öppna kärr, barr- och lövsumpskogar samt myrholmar med tall. På fastmarkerna står urskogsartade bestånd av gran. En del av träden har visat sig vara över 160 år vilket är en ovanligt hög ålder för gran i Halland.
Yviga granar
Dessa växte upp i en relativ öppen miljö och är nu yviga till växtsättet med grenar långt ner på stammen. Träden är grova och spår efter skogens invånare står att finna här och där. Det kan vara hackmärken efter hackspettar som letat efter larver och insekter i döende gamla träd, bohål i de grova granarna där ekorrar eller fåglar har sina tillhåll eller små hål och gångar som vedlevande skalbaggar gjort i barken.
Död ved ger liv
Även innan stormen Gudrun fanns riklig förekomst av död ved i skogen, både som stående högstubbar och liggande döda träd, så kallade lågor. Framförallt har Gudrun, men delvis även stormen Per, inneburit att många granar i den norra delen av reservatet fallit. De nedblåsta träden och grenarna multnar efterhand och blir tillhåll för allehanda smådjur och organismer: skalbaggar, svampar, lavar, mossor och snäckor för att nämna några exempel. Tillsammans återför de näringen från veden till jorden så att kommande generationer av örter, träd och buskar får kraft att växa upp. Samtidigt utgör småkrypen föda för många fåglar. Man räknar med att hela en tredjedel av skogens invånare på något sätt är beroende av död ved för sin överlevnad!
Värdefullt fågelliv
Eftersom i princip inga skogsbruksåtgärder vidtagits har skogen fått utvecklats fritt. Detta har gynnat många arter som har svårt att överleva i skogar där ett rationellt skogsbruk bedrivs . Kombinationen gammelskog och öppen myr utgör till exempel grunden för ett värdefullt fågelliv. Bland annat har vår största hönsfågel, tjäder, noterats i området. Det är en fågel som lever i gamla barrblandskogar som genomkorsas av kärr och myrar och där inslaget av tall är stort.
Syfte
Syftet med naturreservatsbildningen är att bevara och utveckla naturvärdena knutna till gammal barrskog och hydrologiskt sett välbevarade våtmarker. Syftet ska nås genom att låta områdets skogar få utvecklas fritt samt att områdets naturliga hydrologi bevaras.
|
Några fakta
Dominerande naturtyp: Barrsumpskog och myr
Kommun: Falkenberg
Areal: 38 hektar
Skyddat sedan: 2007
Ägare: Naturvårdsverket
Förvaltare: Länsstyrelsen
Hitta till reservatet
Vägbeskrivning:
Från Ätran kör söderut på väg 718 i ca 5,5 km. Vid Lyngsjön och kyrkan, ta av vänster mot Fegen. Fortsätt 1 km. Vid avfarten till Boa på höger sida om vägen, välj den mindre skogsbilvägen till höger. Vid vägens slut ligger reservatet.
Från Fegen kör sydväst mot Krogsered. Efter ca 7 km, 1 km innan Lyngsjön, ligger en avfart mot Boa på vänster sida om vägen. Välj den mindre skogsbilvägen till höger. Vid vägens slut ligger reservatet.
Anvisad p-plats saknas.
Längst ner på sidan finns en karta som öppnas i ett nytt fönster (för ex. utskrift) om du klickar på den.
Många av reservatets granar växte upp i en relativt öppen miljö för ca 150 år sedan och fick därför ett mycket yvigt växtsätt. Foto: Monica Mathiasson.
|
|
FÖRESKRIFTER
För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.
Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:
- skada levande eller döda stående eller liggande träd,
- ställa upp husvagn eller husbil, tälta eller arrangera läger,
- anbringa tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning,
- medföra okopplad hund annat än i samband med jakt,
- göra upp eld samt
- utan Länsstyrelsens tillstånd snitsla spår, anordna orienteringskontroll eller tävling.
|