Preliminärt resultat om skeppslämningen klart

Det vrak som hittats gömt i sanden vid Genevadsåns mynning är troligtvis byggt på 1800-talet. För att klassas som fornlämning ska det ha förlist före år 1850.

Marinarkeologerna som utför undersökningen av vraket.

Först om ett par veckor, när de så kallade dendrokronologiska analysen är klar, kan skeppets ålder bestämmas. Det meddelar marinarkeologerna som utför undersökningen.

Vrakdelarna från skeppet hittades vid stranden i Gullbranna söder om Halmstad strax efter jul. Genevadsåns mynning hade efter höstens stormar flyttat sig och blottlagt skeppslämningen. Länsstyrelsen i Hallands län gav i förra veckan uppdrag till Bohusläns museum att datera vraket och i torsdags var marinarkeologer därifrån på plats vid lämningen. Svaret från marinarkeologerna är än så länge preliminärt men det som kan sägas i nuläget är ändå en hel del.  

- Vi bedömer i nuläget att fartyget troligast är byggt under 1800-talet. Det kan med andra ord inte uteslutas att det rör sig om något av de fartyg som uppges ha förlist/strandat i området under perioden sent 1800-tal till och med tidigt 1900-tal, meddelar Staffan von Arbin, Bohusläns museum.  

Om fartyget är en fornlämning eller ej går däremot inte att fastställa utan där hoppas vi på att den dendrokronologiska analysen kan ge indikationer. Prover skickas i början av veckan och analyssvar tar förhoppningsvis max 14 dagar. 

När det gäller typen av fartyg beror det till stor del på hur gammalt det visar sig vara. Staffan von Arbin kan dock redan nu meddela att det tycks vara frågan om ett bygge av max 20 meters längd och kanske troligast 17-18 meter. Skulle det vara ett 1800-talsfartyg kan man utifrån storleken misstänka att det rör sig om en jakt, slup eller kanske en galeas. Samtidigt är spantningen osedvanligt kraftig, vilket förvånar. Spanten är dessutom av mycket varierande dimensioner.  

- Många av bordplankorna och vissa av spanten sitter lösa och kommer med tiden att lossna, och vattenströmmarna gör att lämningen undermineras och riskerar att ”kapsejsa”. Ett aktivt bevarande av lämningen på plats genom övertäckning eller motsvarande är sannolikt väldigt svårt att få till rent praktiskt, meddelar Staffan von Arbin.  

De föreslår därför att en bättre lösning vore en begränsad slutundersökning i form av friläggning och utförlig dokumentation.    

Länsstyrelsen kommer inom kort att ta ställning till hur vraket ska hanteras.

- Vi ber allmänheten att visa hänsyn till vraket, så att viktiga dokumentationsdetaljer inte går om intet inför en eventuell slutundersökning, säger Jenny Nord, antikvarie på Länsstyrelsen i Hallands län.