Tönnersa (Halmstad)



I Tönnersa hittar du några av Hallands mäktigaste sanddyner. Stranden lockar många badsugna besökare under sommarhalvåret. Innanför dynerna breder stora flygsandfält ut sig, som idag är klädda med planterad tallskog. För bara drygt ett sekel sedan var området så gott som trädlöst. Numera är öppna sandmarker en sällsynt naturtyp med ett hotat växt- och djurliv.

På dynerna närmast havet växer sandrör och strandråg. Innanför dessa hittar man gräs- och rishedar med en bitvis rik flora med arter som monke, flockfibbla och ängsviol. I fuktiga dynsvackor växer krypvide. Här häckar bland annat backsvala, fältpiplärka och rapphöna. Dynerna är också livsmiljö för flera ovanliga skalbaggar och steklar, till exempel den ovanliga bibaggen. På hösten kan du också med lite tur hitta den ovanliga dynstinksvampen.

Skogar med lianer

Både här i Tönnersa och i södra delarna av grannreservatet Gullbranna växer idag en frodig skog. Humle klättrar som lianer på de gamla alstammarna. I fuktiga alkärren bakom dynerna i Tönnersareservatet kan du få se landets minsta hackspett, mindre hackspett.

Tallar som skydd för vinden

Övriga delar reservatet är bevuxet med tallskog som planterades under 1800-talet för att stoppa sandflykten. Numera växer tallen tillsammans med spontant inkomna lövträd. Under tallarna breder mattor av kråkbär ut sig. Skogen som en gång planterades i ett försök att binda sanden har idag blivit ett problem då den slutit sig och bara några få procent av de förr så öppna sanddynerna återstår. Sandblottorna har istället täckts av gräs, vresrosor och lövsly. Ingreppen och störningarna har haft en negativ påverkan på naturmiljön och många arter som förr var vanliga är nu rödlistade.

Nya skötselåtgärder

För att rädda sanddynernas unika växt- och djurliv måste vi återigen skapa spelrum för vindarnas och sandens dynamik. För att åstadkomma detta har vi genomfört omfattande skötselåtgärder. Röjning, bränning och småskalig markstörning är exempel på sådana åtgärder. Genom restaureringar ska hotade arter räddas och försvunna arter få en möjlighet att hitta tillbaka.

Föreskrifter för besökare

För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.

Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

  • skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar,utan Länsstyrelsens tillstånd
  • plocka eller samla in gräs, örter, mossor eller lavar. Att plocka bär eller matsvamp är dock tillåtet,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd fånga eller insamla ryggradslösa djur,
  • utöver på markerad bilväg framföra motordrivet fordon och parkera annat än påanvisade platser, med undantag för servitutsinnehavare och för framförande avmotordrivna rullstolar,
  • cykla annat än på bilvägar och markerad cykelled,
  • tälta eller övernatta i husvagn eller husbil,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd anordna lägerverksamhet eller tävlingar,
  • sätta upp tavla, affisch, skylt eller göra inskrift,
  • varaktigt förtöja eller lägga upp båt på land
  • medföra okopplad hund.

 


 Några fakta

Dominerande naturtyp: Dynlandskap

Kommun: Halmstad

Areal: 288 hektar

Skyddat sedan: 1980

Ägare: Naturvårdsverket

Förvaltare: Länsstyrelsen

Övrigt: Området ingår i Natura 2000

 Content Editor ‭[2]‬

 Content Editor ‭[1]‬

​Just nu pågår EU-projektet Sand Life i reservatet. Målet med projektet är att restaurera några av de igenvuxna sandmarkerna längs den halländska kusten. Flera arter är beroende av öppna sandmiljöer för sin överlevnad. På Sand Lifes webbplats kan du läsa mer om de olika åtgärderna som genomförs.

 

Utemuseum

​I reservatet har det placerats ett utemuseum som berättar om de unika naturvärden som finns i området. Utemuseet har tre viktiga komponenter. Det signalerar att livet i sanden är enormt artrikt, ger oss information om sandmarkerna och avslöjar vad som är mest spännande i området. Informationspelarna har tagits fram inom EU-projektet Sand Life. 

 

 English

Brittisk flagga 

Welcome to the Gullbranna and Tönnersa nature reserves. Halland’s largest area of dunes is to be found here with huge sand dunes and large fields of shifting sand. The open sand dunes are a rare nature type containing plant and animal life which are under threat. For example, there are several uncommon beetles and hymenoptera found here. Where the reserves meet there is a lush grove where windswept alder trees have inspired the name, Troll Forest. Old pinewoods are growing inland which were planted during the 19th century in order to stop the sand moving. The River Genevad, with a constantly changing opening to the sea, runs through both the reserves. The banks of the river, and the adjacent seashore are the only site currently known in Halland where the severely threatened beetles, Dune Tiger Beetle, and Bembidion Andrea are to be found.

 Deutsch

Tysk flagga 

Willkommen in den Naturreservaten Gullbranna und Tönnersa. Hier befindet sich Hallands größtes Dünengebiet mit mächtigen Sanddünen und großen Flugsandfeldern. Die offenen Sanddünen sind ein seltener Naturtyp, die einer bedrohten Pflanzen- und Tierwelt Lebensraum bieten. Hier gibt es beispielsweise mehrere ungewöhnliche Käfer und Hautflügler. Wo sich die Reservate berühren, befindet sich ein üppiges Wäldchen. Aufgrund der Form der dort wachsenden, dem Wind ausgesetzten Erlen nennt man es Trollwald. Landeinwärts wächst alter Kiefernwald, der im 19. Jahrhundert angepflanzt wurde, um die Sandflucht zu stoppen. Durch beide Reservate fließt der Genevadsån, dessen Mündungsgebiet ständiger Veränderung unterliegt. Die Flussufer und die benachbarten Meeresstrände sind heute die einzig bekannten Fundstellen der stark von der Ausrottung bedrohten Käferarten Dünensandlaufkäfer und Strandsee-Ahlenläufer.

 Karta över området

Fältpiplärka
Fältpiplärka (Anthus campestris) häckar på sandhedar och sanddynsområden i kustnära områden. Under hela 1900-talet har arten minskat i antal och utbredning och finns numera bara i östra Skåne och sporadiskt i västra Halland. Foto: Benny Holmkvist.


Bibagge (Apalus bimaculatus) är en rödlistad skalbagge som lever i sandiga och solexponerade miljöer. Efter kläckning uppsöker larven bon av vårsidenbiet (Colletes cunicularius). Här äter bibaggelarven upp biets matförråd av pollen och nektar. Foto: Helena Lager.