Hule (Halmstad)


Hule är uppdelat på varsin sida om sjön Simlången. Det västra området (Hule N) har en historia som inägomark med inhägnade åkrar och ängar. I det östra området (Hule S) gick djur på bete under sommaren i den ohägnade så kallade utmarken. Än idag kan du uppleva historiens vingslag och se spår som vittnar om hur markerna nyttjats en gång i tiden. Den norra delen lämpar sig bäst för besök, här finns strövstig och parkering.

I Hule S kan man njuta av all grönska i form av mossbeklädda gamla trädstammarna, ett frodigt fältskikt och täta trädkronor. Men Hule N är lättillgängligare, flera små stigar löper längs sjön. På den gamla järnvägen passerar cykellederna Hylteslingan och Cykelspåret. Här och var står hålträd där olika hackspettsarter har sina bon. Större delen av marken täcks av blåbärsris. Där det är öppet avlöser prästkrage, humleblomster, ängsvädd och gråfibbla varandra under hela sommarens blomsterprakt.

Inägomark och utmarken

Inägomark kallas den mark som förr utgjordes av ängar och åkrar i anslutning till en gård. Ängarna försåg djuren med hö och löv och på åkern odlade man spannmål. Hule inägomarker hålls fortfarande öppna genom bete och slåtter. På sommaren släpptes djuren ut på sommarbete i skogen, på de så kallade utmarkerna. De skogsklädda betesmarkerna användes gemensamt av bönderna. Skogen utnyttjades även till bränsle och virke. Så sent som på 1950-talet bedrevs skogsbete i det som idag är reservatets östra del. Hule utmark sträcker sig från sjön Simlången upp till Furumossen.

Spår i landskapet

I en tidigare öppnare miljö, där djuren gick och betade, kunde tallar, bokar och granar breda ut sig. Idag trängs dessa äldre träd i den nu täta skogen. Även döda enbuskar vittnar om markens historia. I Hule utmark har skogen utvecklats till urskogskaraktär med mycket döda stående och liggande träd, en miljö som gynnar till exempel insekter som bara trivs i gammal ved.

Isen formade landskapet

Reservaten ligger i den geologiskt intressanta Simlångsdalen. Inlandsisen försvann tidigt från området och mäktiga smältvattenströmmar formade landskapet i dalstråket. När smältvatten samlades i så kallade issjöar bildades det som idag är Simlångssjöarna. Sjösystemet och Fylleån omges idag av avlagringar som isen lämnade efter sig.

Föreskrifter för besökare

För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.

Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

  • släppa hund fri inom området,
  • tälta eller uppställa husvagn,
  • uppgöra eld på annan än av förvaltaren anvisad plats,
  • skada vegetationen t. ex. genom uppgrävning av växter,
  • förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning,
  • anbringa tavla, plakat, affisch, inskrift eller annan störande anordning,
  • vidtaga åtgärd, som kan verka störande på djurlivet, exempelvis att från nära håll fotografera fågelbon,
  • framföra eller parkera motordrivet fordon annat än på anvisad väg och parkeringsplats samt
  • göra skada på hägnader eller andra anordningar.

 Några fakta

Dominerande naturtyp: Ädellövskog

Kommun: Halmstad

Areal: 19 hektar, varav norra delen 8 hektar och södra delen 11 hektar

Skyddat sedan: 1974

Ägare: Halmstads kommun

Förvaltare: Halmstads kommun

 Content Editor

​Hule S och Hule N ligger i Halmstads kommun.

Vägbeskrivning:
Norra: Från väg 25 i Simlångsdalens centrum följ vägvisare mot Mahult. Sväng höger på liten grusväg vid skyltning mot båtplats. En mindre parkering finns.

Södra: Området nås enklast till fots eller med cykel. Från Hule N följ cykelspåret söderut till Hjältevadsbron och korsa Fylleån. Ca 300 m efter bron tag höger på grusväg mot reservatet. Totalt ca 1,5 km. Parkering saknas vid reservatet.

Kollektivtrafik: Hule Norra ligger på promenadavstånd från samhället Simlångsdalen, hållplats "Simlångsdalen" ligger 1 kilometer från reservatet.


Ett tambi besöker ängsvädd (Succisa pratensis), en flerårig ört som växer i reservatet. Foto: Martin Lindqvist