Påvadalen (Falkenberg)


Påvadalen utgörs av en lövskogsklädd ravin med en porlande bäck och frodig örtvegetation. Almsjukan har tyvärr drabbat reservatet och stora delar är svåra och farliga att röra sig i på grund av nedfallna och lutande träd. Vandringsstigen genom reservatet är därför avstängd tills vidare. Särskilda varningsskyltar är uppsatta i reservatet.

På 2010-talet drabbades tyvärr reservatet av den så kallade almsjukan, en allvarlig svampsjukdom som bland annat sprids med almsplintborren eller via rötterna. Sjukdomen täpper igen trädets ledningsbanor och hindrar trädet från att ta upp vatten, vilket leder till att det vissnar och dör. När en alm har smittats så är händelseförloppet förhållandevis snabbt och trädet kan dö redan inom en växtsäsong.

De döda träden kan falla ned och orsaka skada. Lerjord och branta slänter gör att träden står mycket ostadigt. Det är därför mycket olämpligt att vandra i reservatet. Länsstyrelsen kommer att följa utvecklingen i reservatet och bedöma om och när det går att öppna reservatet för besök igen.

Innan almsjukan drabbade reservatet var det ett uppskattat besöksmål. Reservatet består av en lövskogsklädd bäckravin som ringlar sig ned till Ätran.

Mossor och blomster

Påvadalen har länge varit en gynnsam plats för många arter, då lövträdens skugga tillsammans med den vindskyddade och fuktiga miljön har gett möjlighet för rariteter att växa. Mossor och lavar trivs utmärkt och man har bland annat hittat kornbandmossa, rutlungmossa, rävsvansmossa, platt fjädermossa, bokkantlav och jaguarfläck i området. Under senvåren kan man här se en blomsterprakt av vitsippor, svalört, majsmörblomma och vårlök. Växtligheten i dalen kommer antagligen att förändras kraftigt nu framöver när de flesta av träden har dött.

Fåglar och djur

Ravinen har också erbjudit en fin miljö för djur. Här kan finnas rådjur, grävling eller den färgglatt tecknade fågeln kungsfiskare. Längs med de hala stenarna vid bäckens kant händer det också att den kvicka forsärlan skuttar fram på jakt efter goda insekter. I bäcken finns nejonöga och kanske förekommer även havsvandrande öring och lax. Hur djurlivet påverkas av att de flesta träden har dött är osäkert. Vedlevande insekter och därmed hackspettar kommer säkert att gynnas medan andra arter får det svårare.

Ekomuseum

Naturreservatet ingår som besöksmål i Ekomuseum nedre Ätradalen, tillsammans med andra besöksmål kring ån Ätran. Se länk för info om kommande evenemang.

Föreskrifter för besökare

För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.

Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

  • skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar samt att skada vegetationen i övrigt, till exempel genom att gräva upp växter,
  • fånga eller samla in ryggradslösa djur,
  • anbringa tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning,
  • cykla förutom på befintlig bilväg,
  • medföra okopplad hund annat än i samband med jakt samt att
  • utan länsstyrelsen tillstånd anordna tävlingar eller annan verksamhet som kan medföra markslitage eller kan störa djurlivet.

 Några fakta

Dominerande naturtyper: Ädellövskog och triviallövskog med ädellövinslag

Kommun: Falkenberg

Areal: 18,5 hektar

Skyddat sedan: 2008

Ägare: Privat

Förvaltare: Länsstyrelsen 

Övrigt: Området ingår i riksintresse för naturvård

 Content Editor

​Påvadalen ligger i Falkenbergs kommun.

Vägbeskrivning: Från Falkenberg följ Vessigevägen mot Vessigebro. Följ vägvisning från vägen. 


Det giftiga ormbäret (Paris quadrifolia) växer på fuktig och skuggig mark. Foto: Martin Lindqvist.


Kungsfiskaren (Alcedo atthis) lever vid trädkantade åar och floder. Precis som namnet antyder är den färggranna fågeln en skicklig fiskare. I Sverige är kungsfiskaren rödlistad som sårbar. Foto: Kaj Krutfelt. 

 

Vätteros
Vätterosen (Lathraea squamaria) saknar klorofyll och hämtar istället sin näring genom att parasitera på bland annat hassel och klibbal. Foto: Ylva Sass.