Rennäring 

Länsstyrelsen förvaltar och ansvarar för skötseln av landets fjällområden. Vi har ett nära samarbete med samebyarna, exempelvis vid rovdjursinventeringar, samhällsplanering och registerhållning.


I Sverige finns i dag 51 samebyar uppdelade på tre typer: skogssamebyar, fjällsamebyar och koncessionssamebyar. De renskötande samerna har renskötselrätt inom cirka 40 procent av landets yta. Länsstyrelsen ska främja rennäringens utveckling, bland annat genom att stödja utvecklingsprojekt och bevaka rennäringens intressen i samhällsplaneringen.


Våra viktigaste uppgifter inom rennäringen är att

  • fastställa det högsta renantal som varje sameby får ha och se till att det följs
  • se till att samebyarna tar hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
  • bevaka rennäringens riksintressen i samhälls- och miljöplaneringen
  • sammanställa och uppdatera rennäringens redovisningar av markanvändning.

Den 1 januari 2007 tog Sametinget över vissa uppgifter som Länsstyrelsen tidigare hanterade, till exempel renmärken och samebygränser. Mer information finns på www.sametinget.se.

Fjällförvaltning

Huvuddelen av landets vidsträckta fjällområden finns i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna – en yta på nära sju miljoner hektar. Länsstyrelsen förvaltar statens mark ovanför odlingsgränsen och ansvarar för de statliga lederna med broar, vindskydd samt markeringar av vinter- och sommarleder. Lederna är viktiga för fjällsäkerheten och för att besökarna inte ska skada känsliga områden. Vi ger även tillstånd till småviltsjakt och fiske genom exempelvis försäljning av jakt- och fiskekort. Vi har också naturvårdsvakter som sköter tillsynen av fjällreservaten samt inventerar och bevakar de stora rovdjuren.


I Länsstyrelsens arbete med fjällförvaltning ingår att

  • upplåta jakt- och fiskerätter
  • sköta fiskevård och viltvård
  • förvalta naturreservat
  • informera om rättigheter och skyldigheter;
  • ha tillsyn över stugor och broar;
  • sköta underhåll av anläggningar

Vår förvaltning och tillsyn styrs av bestämmelser i miljöbalken (SFS 1998:808), rennäringslagen (SFS 1971:437) och rennäringsförordningen (SFS 1993:384), men också av andra lagar.