De tio vanligaste frågorna om jämställdhet 

Länsstyrelsen i Gotlands län får ofta frågor om jämställdhet från medborgare, företag, arbetsgivare m.fl. Nedan har länsstyrelsen sammanställt de tio vanligaste frågorna som särskilt sakkunnig i jämställdhet möter. Har du frågor, tveka inte att kontakta oss via e-post eller telefon.

Är frågan om jämställdhet särskilt kopplat till ett annat politikområde inom länsstyrelsen, t.ex. skogspolitik eller socialpolitik – kontakta då i första hand de ansvariga teamen. Är frågorna generella, kontakta då särskilt sakkunnig i jämställdhet.

Fråga 1

Vad är det för skillnad på begreppen jämlikhet och jämställdhet?


Jämställdhet fokuserar på skillnader och likheter mellan könen, d.v.s. mellan kvinnor och män eller pojkar och flickor. Jämlikhet är en bredare fråga som tar upp många olika aspekter där likhet och skillnader synliggörs mellan olika grupper av människor, t.ex. människor som bor på landsbygden eller i tätort, människor som är födda i Sverige eller utomlands eller människor som är handikappade eller utan handikapp. Det är viktigt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på olika jämlikhetsfrågor för att ev. synliggöra den ”könslikhet” eller skillnad som t.ex. finns emellan handikappade män och kvinnor. Med begreppet ”kön” avses i detta fall det sociala könet, d.v.s. det som förväntas av oss som kvinnor och män utifrån de föreställningar vi har om s.k. kvinnligt och manligt.

 

Fråga 2
Varför ska man arbeta med jämställdhet?

 

Det finns olika skäl till att arbeta med jämställdhet och att se det som en viktig fråga. Anledningen för att driva ett utvecklingsarbete i jämställdhet kan givetvis se olika ut beroende på vem som ställer frågan. Är det en företagsledning som ställer frågan kan fokus vara att företaget måste arbeta med jämställdhet enligt Jämställdhetslagen. Företaget skulle också kunna se jämställdhetsarbetet som en framgångsfaktor för hållbar tillväxt. 

I första hand är dock Regeringens och länsstyrelsens förhållningssätt till jämställdhet en demokratifråga som fokuserar på mänskliga rättigheter och framförallt kvinnors rättigheter. Att inte vara eller bli diskriminerad som kvinna eller man är det centrala. Jämställdhetsfrågan, inom jämställdhetspolitiken, utgår ifrån den teoribildning som har kommit att kallas könsmaktsordningen eller genussystemet, som påvisar att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och att män är normen i samhället medan kvinnor är undantag. 

Fråga 3
Är Gotland mer eller mindre jämställt än andra län?

 

Det är en svår fråga eftersom det är svårt att mäta jämställdhet eller ojämställdhet, såväl på nationell som på regional nivå. Mätningen bör innehålla ett kvalitativt och ett kvantitativt mått. Om vi utgår ifrån de delmål som finns med jämställdhetspolitiken är länsstyrelsen i Gotlands läns bedömning att Gotland varken är bättre eller sämre än andra län. Länsstyrelsen verkar för att länsstyrelsen ska få ett uppdrag i vårt regleringsbrev att ta fram regionala jämställdhetsmål som är utvärderingsbara. Dessa ska givetvis vara kopplade till nationella delmål med jämställdhetspolitiken. Vill du veta mera om kvantitativa mått gå in på SCB:s hemsida. Sök på Jämställdhetsindex eller klicka dig fram till statistikbasen. Statistik finns också sammanställt i en folder utgiven av SCB, ”På tal om kvinnor och män”. Länsstyrelsen i Gotlands län tar fram regional statistik uppdelad på kön i fickfoldern Kön spelar roll.

Fråga 4
Varför kan inte länsstyrelsen i Gotlands län hjälpa mig som har en orättvis lön, som jag tror är grundad på osaklig löneskillnad?

 

Länsstyrelsen har inte tillsynsansvar för att jämställdhetslagen följs i länet. Kvinnor och mäns löner är en viktig fråga i den jämställdhetsplan som varje arbetsgivare måste inneha om man är fler är nio anställda. Det får inte förkomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, vilket arbetsgivare är skyldiga att kartlägga varje år. Myndigheten dit man kan vända sig är Diskrimineringsombudsmannen (DO). På DO:s hemsida finns också mycket bra material och handledning hur man som arbetsgivare förebygger diskriminering och t.ex. tar fram en jämställdhetsplan och gör lönekartläggningar.

Fråga 5
Vad är det för skillnad på att arbeta med jämställdhetsplaner och jämställdhetsintegrering?

En del av jämställdhetsarbetet handlar om organisationer och arbetsplatser och då är personal, arbetsförhållanden, representation, löner och rekrytering i fokus. Dett regleras i diskrimineringslagen, där kön är en diskrimineringsgrund. Enligt lagen ska varje arbetsgivare bedriva ett förebyggande arbete mot diskriminering. Arbetsplatser med fler än 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. Lagen har fokus på att kvinnor och män ska ha ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som anställda inom en organisation, myndighet eller företag. Det är en lag, som kan få påföljd av brottsliga handlingar om den inte efterlevs och följs. Myndigheten som bevakar frågan är Diskrimineringsombudsmannen.

Länsstyrelsen har som arbetsgivare upprättat en jämlikhetsplan, vilket personalchefen tillsammans med länsledningen och strategisk ledningsgrupp är ansvarig för.

Den andra delen av jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och relationen till medborgarna/kunderna. Jämställdhetsintegrering är den strategi, för att uppnå målen med hela jämställdhetspolitiken, som är antagen av regeringen sedan 1994 i propositionen Delad Makt- delat ansvar (1993/94:147). Definitionen jämställdhetsintegrering som även är antagen av FN och EU är enligt Europarådets definition; ”Jämställdhetsintegrering innebär (om) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet”. Länsstyrelsen har ett utpekat ansvar i sitt regleringsbrev att verka för denna strategi förverkligas och följs.

Fråga 6
Feminism och könsmaktsordning, vad är det?

 

Under 1990-talet har ökad kunskap vunnits om ojämställdhetens mekanismer. Genus- och jämställdhetsforskningen har fördjupats och utvecklats. Maktutredningen - Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990: 4) och Kvinnomaktutredningen (SOU 1998:6) har bl.a. bidragit till ökade insikter om hur olikheter på grund av kön skapas och upprätthålls.

Teorier kring genussystemet och könsmaktsordningen som en teori, bidrar till att förklara bristen på jämställdhet och förstå varför ojämställdheten reproduceras. Utmärkande för genussystemet är, som det beskrivs av bl.a. Yvonne Hirdman i Maktutredningen, principerna om könets I-särhållande och om mäns överordning och kvinnors underordning. Det finns otaliga exempel på könets I-särhållande, d.v.s. där kvinnor och män finns på samhällets olika arenor såväl vertikalt som horisontellt. Uppdelningen mellan könen på arbetsmarknaden är kanske det tydligaste exemplet på I-särhållande. Den manliga överordningen och hierarkin yttrar sig bl.a. i att män tjänar mer, har mer makt än kvinnor och att mannen är norm, kvinnor undantag och avvikande.

Dessa könsmönster skapas och upprätthålls både på det personliga planet och strukturella planet av såväl kvinnor som män. Teorierna kring könsmaktsordningen innebär också att regeringen betraktar manligt och kvinnligt som ”sociala strukturer” d.v.s. könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi. Utmaningen i arbetet med jämställdhet är att bryta könsmaktsordningen, först då kommer vi att uppnå ett jämställt samhälle på alla nivåer. Det är viktigt att komma ihåg att könsmaktsordningen i första hand handlar om de strukturella skillnaderna mellan kvinnor och män som finns i samhället och används, inte för att förklara skillnader mellan enskilda kvinnor och män.

Feminism som teori är att se denna över- och underordning mellan könen, mannen som norm och kvinnan som avvikande. Orsaken till att detta reproduceras och upprätthålls har olika feministiska teorier olika orsaksförklaringar på.

Fråga 7
Vad är egentligen länsstyrelsens uppdrag i länet när det gäller jämställdhet?

 

Länsstyrelsen ska arbeta för att de nationella målen med jämställdhetspolitiken ska få genomslag i länet. Detta sker genom kunskapsuppbyggnad, t.ex. genom att länsstyrelsen tar fram olika rapporter om jämställdhetssituationen på Gotland. Dessa är ofta direkt kopplade till delmål med jämställdhetspolitiken. Länsstyrelsen genomför olika seminarier och utbildningsinsatser vilket är en del av kunskapsuppbyggnaden. Uppföljningar och utvärderingar av olika jämställdhetsinsatser som vi eller andra genomför i jämställdhetsarbetet är också aktiviteter som genomförs av länsstyrelsen. Stödjande och samordnande insatser genomförs också bl.a. genom att bilda nätverk, ingå i regionala partnerskap, tar emot studiebesök, ger underlag till yttrande, svarar på remisser m.m. Dessa insatser fördelas på att genomföra detta internt inom myndigheten och externt mot viktiga aktörer i länet.

Fråga 8
Vilken fråga inom jämställdhetsarbetet bedömer länsstyrelsen i Gotlands län är den viktigaste jämställdhetsfrågan i länet?

Att verka för alla delmål med jämställdhetspolitiken är länsstyrelsens uppdrag och givetvis beroende på tid, resurser och aktuella frågor gör länsstyrelsen en prioritering om vilka delmål vi ska fokusera särskilt mycket på. I vårt årliga regleringsbrev från regeringen, som styr vår verksamhet, anges en prioritering inom vilka politikområden länsstyrelsen ska arbeta med. Regional tillväxt, folkhälsa och landsbygdsutveckling är några prioriterade områden. Att arbeta för att jämställdhetsperspektivet ingår som en naturlig del av vardagen för länsstyrelsen och viktiga aktörer i länet är också en prioriterad fråga inom myndigheten. Länsstyrelsen har ett samordningsansvar för arbetet mot mäns våld mot kvinnor som det fjärde delmålet handlar om.

Fråga 9
Vad finns det för jämställdhetsarbete som pågår på Gotland förutom det som länsstyrelsen ansvarar för?

 

Länsstyrelsen har givetvis inte uppsikt över allt arbete som pågår i länet. Under åren har vi dock byggt upp en kompetens och olika nätverk där vi på olika sätt försöker bevaka vad som pågår inom jämställdhetsområdet. Nedan följer några exempel på organisationer/ företag som arbetar med  jämställdhet i länet, varav vissa exempel har länsstyrelsen varit med och initierat under tidigare år. Vill du veta mera om deras arbete, kontakta då i första hand berörd organisation och i andra hand Länsstyrelsen i Gotlands län.

  • Region Gotland: projekt om jämställdhetsintegrering 'Jämställda tjänster', jämställdhetscertifiering av skolor med stöd av genuspedagog; 'Jämställd skola', jämställdhet i folkhälsofrågor, regionala utvecklingsfrågor m.m.
  • Folkhögskolan i Hemse och Fårösund: arbetar för genusmedveten folkhögskola
  • ALMI företagsparter Gotland: arbete med att stödja jämställdhetsarbetet för företagare
  • Svenska Spel:  arbete med jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen.
  • Montessoriskolan: arbetar med jämställdhetspedagogik

Fråga 10
Hållbar utveckling är ett begrepp som ofta återkommer i olika politiska sammanhang såväl regionalt som nationellt. På vilket sätt kommer jämställdhet in i detta begrepp?

 

Hållbar utveckling är ett begrepp som har sin historia från FN under 1980 talet. De tre perspektiv som hållbar utveckling generellt innefattar är att varje beslut eller underlag som en myndighet fattar ska innehålla en social- , ekologisk- och tillväxtdimension. Givetvis kan det finnas målkonflikter mellan dessa perspektiv men då är målsättningen att dessa ska redovisas. Jämställdhetsperspektivet räknas som en del av det sociala perspektivet tillsammans med många andra perspektiv t.ex. barnperspektivet och integrationsperspektivet. Det är dock viktigt att komma ihåg att även dessa perspektiv ska innefattas av ett jämställdhetsperspektiv. Dvs. barnperspektivet ska innehålla ett perspektiv som synliggör likheter och ev. skillnader i förutsättningar för flickor och pojkar.  

 

Kontakta oss

Irma Cupina
Enheten för samhälle och kulturmiljö
irma punkt cupina snabela lansstyrelsen punkt se¤irma punkt cupina snabela lansstyrelsen punkt se
010-2239332