Langhammars

Bild: Langhammars

Reservatet omfattar dels själva Langhammar, som sticker ut som en drygt 2,5 km lång halvö mellan Aursviken i väster och Tällevika i öster, dels alvarmarkerna närmast söder om Langhammar. 

Berggrunden i området består omväxlande av lagrad kalksten och revkalksten. I den södra delen av reservatet är jordtäcket tunt, och på många ställen går hällen i dagen. På framför allt den norra delen av Langhammar täcks dock berget till stor del av strandgrus och klappersten, och längs stranden från Bondansträsk till Grunnsänden löper ett upp till 300 m brett stråk av klapperstensvallar.

På strandsluttningen ovanför Klajvika står ett drygt 50-tal raukar, av vilka några är mer än 8 m höga och formade som bildstoder. Raukområdet på Langhammar är utan tvekan ett av Gotlands vackraste!

I väster gränsar reservatet till sjöarna Bondansträsk och Norrsund, som utgör rester av det forna sund som en gång i tiden delade Fårö.

Vegetationen på Langhammar och markerna söder därom är starkt präglad av att området under långliga tider har betats av får. Främst inom den södra delen av reservatet har landskapet närmast karaktären av ett småbrutet savannlandskap, där talldungar omväxlar med karga, hedartade alvarytor och mindre områden med lite frodigare fuktängar.

Karaktärsväxter på de kargaste markerna är bl.a. fårsvingel, tulkört, gul fetknopp och alvarglim. Här kan man också hitta gotlandssolvända, kalknarv och sloknunneört. På marker med mer sammanhängande växttäcke växer backtimjan, gul- och vitmåra, alvargräslök och gråfibbla, på lite frodigare mark även svartkämpar, brudbröd, käringtand och backglim. På den centrala delen av Langhammar täcks den steniga marken till stor del av låga, krypande enbuskar, som har tuktats av fåren och vinden.

Naturligt nog hyser de karga markerna inom reservatet inte något speciellt rikt fågelliv. Till häckfåglarna hör dock bl.a. silltrut, ljungpipare och rödspov. Vissa år häckar även lärkfalk och dvärgmås.

I anslutning till våtmarker av olika slag ser man ofta snok; även huggorm förekommer i området.

Som en del i ett projekt som syftar till att förhindra att den grönfläckiga paddan utrotas i Sverige, har arten planterats in här i Langhammars naturreservat.

Till de insekter som man kan träffa på i området hör bl.a. apollofjäril, blåvingad gräshoppa och jättevedbock.

Langhammars naturreservat omfattar merparten av de ägor som i äldre tider hörde till Langhammars och Bondans gårdar, och här möter oss ett kulturlandskap som har förändrats mycket litet under de senaste 300 åren. Större delen av området upptas av magra betesmarker, men framför allt i anslutning till gårdarna ligger en del små inhägnade åkerlappar, som i många fall har brukats kontinuerligt sedan 1600-talet. Den södra av Langhammarsgårdarna, som har medeltida ursprung, byggdes till år 1725. Bondans gård är byggd 1783.


 

Fakta om Langhammars

Bildat: 1931, utvidgat
Storlek: 479 hektar varav 459 hektar land och 20 hektar vatten
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000
Läge: På nordligaste Fårö; nås antingen västerifrån via Digerhuvud naturreservat eller via avfart 2 km nordost om Fårö k:a.
Service: Informationsskylt, P-plats, TC (vid P-platsen), bordbänkar

 För besökaren

Översiktskarta

Get Microsoft Silverlight