Våtmarker 

I mer än 100 år har våtmarker dikats ut i för att skapa ny jordbruksmark eller förbättra skogsproduktionen. Av länets våtmarker är det mindre än en sjättedel som har en helt opåverkad hydrologi. Många av de myrar som tidigare dikats ut växer nu långsamt igen med träd.

En myr som tidigare dikats växer sakta igen med träd.
En myr som tidigare dikats växer sakta igen med träd. Foto: Mats Jonson.

Våtmarker har en viktig ekologisk funktion. Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. De producerar också viktiga ekosystemtjänster genom att jämna ut vattenflöden och minska flödet av kväve och fosfor till havet.

Dikning och annan exploatering

Under senare delen av 1800-talet och under 1900-talet dikades stora arealer myrmarker ut för att skapa ny jordbruksmark eller förbättra skogsproduktionen. Utdikningen av myrar för skogsproduktion har fortsatt ända fram till 1990-talet. Endast 16 % av länets våtmarker har helt opåverkad hydrologi.

Under 1990-talet minskade dikningstakten avsevärt. Idag består hoten mot myrarna av torvbrytning för energiproduktion, skogsavverkningar och utbyggnad av skogsbilvägar, samt igenväxning. 

Många myrar växer igen

Fortlöpande igenväxning av redan dikade myrar är ett problem, inte minst för våtmarksfåglarna. Även flera av de våtmarker som tidigare hävdats med slåtter eller bete håller långsamt på att växa igen. Under 20-årsperioden från 1985 till 2005 ökade andelen tätt trädbevuxen myr från ca 25 % till ca 35 % av den totala myrarealen (för Gävleborgs och Västernorrlands län sammanslagna).

Viktig resurs och funktion 

Våtmarker har historiskt sett varit viktiga i jordbrukshushållningen och utnyttjades för slåtter av starr m.m. till vinterfoder. Jordbrukets omvandling har inneburit att myrslåttern har övergivits, men spåren i form av gamla lador syns fortfarande i landskapet.

Idag drar samhället nytta av våtmarkernas vattenhållande och vattenrenande funktion, särskilt förmågan att minska utlakningen av kväve och fosfor från jordbruksmark via vattendragen ut i havet. Vi har också blivit mer uppmärksamma på våtmarkernas betydelse för växter och djur.

Olika slags våtmarker i länet

I Gävleborgs län möts nordliga och sydliga våtmarkstyper. I söder finns stora högmossar som är nationellt intressanta, till exempel Jordbärsmuren vid Gysinge. I norr finns stora myrkomplex av norrländsk typ, till exempel Blistermyran nordost om Los.

De kalkpåverkade rikkärren sydost om Gävle tillhör landets mest värdefulla våtmarker. I det flacka landskapet i sydöstra Gästrikland finns många sumpskogar med unik flora. Mycket värdefulla är också svämskogarna vid nedre Dalälven och vid några av Gästriklands kustmynnande åar.

De mest skyddsvärda våtmarkerna ska ges ett formellt skydd enligt den Myrskyddsplan som Länsstyrelsen arbetar efter.

Kontakta oss

Olle Kellner
Handläggare
Miljöanalysenheten
Olle punkt Kellner snabela lansstyrelsen punkt se¤Olle punkt Kellner snabela lansstyrelsen punkt se
026-171256