Fjällvärlden tillhör Sveriges och Europas mest opåverkade miljöer med mycket höga upplevelsevärden. Känsligheten för yttre störningar är ofta stor.

Illustration: Tobias Flygar
Hur är det idag?
Renskötsel bedrivs i hela fjällkedjan frånsett de allra sydligaste Dalafjällen. Terrängfordon och flyg ger upphov till buller och avgaser som stör den orördhet och storslagenhet som är utmärkande för fjällvidderna. Kalfjällen är ofta extra känsliga för nedfall av försurande och gödande ämnen. Genom klimatförändringar kan tidigare kalfjäll bli trädbevuxna.
Drygt 70 procent av Dalarnas fjällområden är skyddade i naturreservat och nationalparker.
Dalafjällen ligger nära stora befolkningscentra och är viktiga turistområden. Rennäringen bedrivs i länets norra fjällområden medan turismen har sin tyngdpunkt vid Sälen i sydväst och Idre i norr. Många miljöproblem är främst avgränsade till intensivt nyttjade arealer med stora turistanläggningar.
Vad behöver göras?
Utvecklingen av turismen i Dalafjällen måste vara långsiktigt hållbar och ske i samverkan med övrigt nyttjande. För att upprätthålla ett renbetespräglat landskap krävs en hållbar renskötsel.
Lösningar för teknisk försörjning måste vara långsiktigt hållbara. Bullerstörningar, terrängfordons avgasutsläpp och flyg i känsliga områden måste begränsas. För att bevara fjällens storslagenhet kan vindkraftsutbyggnaden i stället styras till gynnsamma lägen i skogslandskapet.
Underhåll av leder och skötsel av skyddade områden måste utökas för att möta efterfrågan på naturupplevelser utanför fjällanläggningarna.
Det behövs mer kunskap om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och äldre bebyggelse. Det är också viktigt att bevara och öka fjällens artrikedom.