Naturreservat

Amtjärnsbrottet 

Amtjämsbrottet är ett nedlagt kalkstensbrott, där de största värdena ligger i det geologiskt intressanta bildningarna.

Ett geologiskt intressant område

I östra delen finns en infart till brottet. Amtjämsbrottet är beläget i den så kallade Siljansringen. Siljansringens form bildades vid devontidens meteoritnedslag och är unik för landet.

Kalkstens- och skifferrika forntidslager från kambro-silurtiden ligger nedsänkta i komplicerade system av vertikala förkastningslinjer i ett egenartat ringformigt bälte och har därmed skyddats från nedbrytning. Bergsformationer med ler- och alunskiffer finns också synliga.

I Amtjämsbrottet finns en unik fossilrikedom av silurhavets Crinoidéer, sjöliljor. Sjöliljestjälkar och andra fossil går att studera på lodräta kalkbrottsväggar samt nedanför liggande löst material. Observera dock den kanske viktigaste föreskriften i området: "Det är förbjudet att gräva, hacka, eller på annat sätt skada jordytan och bergsformationer."

Naturbeskrivning

Kalkbrottets omgivande marker utgörs av örtrik granskog med inslag av tall, björk, sälg, al, en, rönn och vinbär. I anslutning till kalkbrottets sydligaste del finns en mindre brottsavsats. Växtligheten där är tätare med rikt inslag av mossor, lavar och svampar. Öster om Amtjämsbrottet finns spårefter två kalkugnar.

Runt ingången till kalkbrottet höjer sig mäktiga lager av svarta kantställda ler- och alunskiffrar. Gran, tall, sälg och rönn breder ut sig längs kalkbrottets ytterkanter och kommer med tiden att falla ned i brottet. I brottets södra del finns omväxlande fria markytor, slyuppslag och träd (björk, gran, al och sälg). Kala lodräta kalkstensväggar med nedanför rikligt liggande löst material breder ut sig för beskådning. Området har tidigare röjts från buskar och större träd.

Kalkbrottets norra del har kraftigt växt igen med gran, björk, sälg och al. Ett vatteninflöde i kalkbrottets nordligaste del tillför marken stora mängder vatten. Markskiktet är örtrikt med stort inslag av död ved. Sluttningarna och kalkstensväggarna är rikligt beväxta med buskar, örter, mossor och lavar. Uppe på kalkbrottets ytterkanter finns träd som med tiden tenderar att falla ned i brottet.

Äldre markanvändning

Före sekelskiftet 1800-1900 bröt traktens bönder kalk i Amtjärnsberget och brände den i ugnar i närheten. I brottets södra del bröt Nittsjö Tegelbruk kalk. Kalken brändes i en tegelugn vid södra delens mynning och användes som tillsats i tegelbrukets produktion. Från brottet till Nittsjö löpte en smalspårig järnväg. År 1900 köpte Kullsbergs Kalkförädlings AB Amtjärnsberget av traktens bönder. I och med att Kullbergsbolaget köpte Nittsjö Tegelbruk och Stenkärlsfabriks anläggningar år 1915 fick man även tillgång till södra delen av berget. Från 1929 till 1946-47 tömdes brottet på brytvärd råvara.



Inom reservatet är det inte tillåtet att...

- gräva, hacka, eller på annat sätt skada jordytan och bergsformationer,
- skada växande eller döda, stående eller ikullfallna träd och buskar,
- gräva upp örter, bortföra mossor, svampar och lavar, med undantag för plockning av matsvamp,
- fånga, döda eller bortföra djur, föra bort ägg, rom eller bo eller på annat sätt medvetet störa djurlivet,
- elda,
- medföra hund eller annat husdjur som ej är kopplad,
- köra motordrivet fordon.

Fakta om Amtjärnsbrottet

Bildades: 2002 (av Rättviks kommun)
Storlek: 3 ha
Kommun: Rättvik
Läge: Amtjärnsbrottet ligger ca 6 km norr om Rättvik.
Länk till hitta.se
Service: Inga speciella anordningar finns.