Långfjället

Långfjällets naturreservat är ett stort område som även omfattar Dyllenområdet och Juttulslätten. Det är välbesökta fjäll, i synnerhet i anslutning till Grövelsjöns fjällstation och Södra Kungsleden. Tillsammans med intilliggande skyddade områden - Rogen i Jämtland och Femundmarka i Norge - bildas Gränslandet, ett stort område med höga natur- och friluftslivsvärden.

Vinterbild med skidspår
Många besökare till Långfjällets naturreservat, brukar utgå från Grövelsjöns fjällstation. Därifrån leder många skidspår ut i den underbara vintervärlden! Fortsätter man just dessa spår kommer man ner till Grövelsjön, vid reservatets norra del. Foto: Maria Jons.

Ett svep över Långfjället

Dessa fjäll ligger samlade i tre bergsryggar,
skilda åt av Grövlans, Storåns-Hävlingens samt Hågans dalgångar.
De består av flacka lågfjäll, skogsklädda dalgångar
och ett stort myrområde längst i öster.
De flesta fjällen har en höjd runt tusen meter,
medan Storvätteshågna, Svealands högsta punkt, når 1204 m ö h.

Friluftsliv sommar som vinter

I det här området kan du fjällvandra, åka skidor och cykla,
fiska, paddla kanot och plocka bär och mycket mer.
Det finns ett stort antal skoter-, vinter- och sommarleder
som utgår från Grövelsjön och Lövåsen och
som har Storvätteshågna eller Hävlingenstugorna som mål.
Den mest kända stigen är pilgrimsvägen
som passerar Grövelsjöns sydspets.
Även väster om Grövlan går ett flertal leder mot Stora Olån,
där det finns ett vindskydd, mot Sylen i Norge och mot Valdalsbygget
där en fäbod fungerar som raststuga. Läs mer om Valdalsbygget här.

Pojke åker skidor i skidspår i solsken.
Vid Valdalsbygget finns en öppen raststuga. Har man inte med egen mat kan man åka några hundra meter över riksgränsen och köpa våfflor på den norska fäboden. Foto: Maria Jons.

Raststugor finns även vid Foskbäcken, Töfsingen och Slugusjön samt på två ställen efter Storån där två eldpallkojor har iordningställts som raststugor.

Artfattig vegetationen, men mycket gamla träd

På kalfjället finns artfattiga risheder.
Längs vattendragen är det rikare, med blommor och frodigt gräs.
Fjällbjörkskog finns i norr längs Hävlingen-Våndsjön.
På vissa ställen, till exempel norr om Töfsingdalens nationalpark
finns även en frodig och mer artrik ängsbjörkskog.
Intressant är tallbjörkskogen i de västra delarna, till exempel på Dyllen.
Här består trädgränsen omväxlande av tall och björk.
Nedanför fjällen dominerar tallskogen, medan granskogar
främst förekommer i mindre områden längs vattendrag och i dalgångar.

Nära skogsgränsen är inslaget av urskogar och naturskogar stort
och tallar äldre än 500 år finns på flera ställen.
Stora områden med urskogsartad skog
finns mellan på flera platser inom hela reservatet.

Floristiskt är området artfattigt, men undantag finns
i Stora Olåns dalgång samt i mindre områden
i Töfsingdalen och på Hällsjövålens sluttningar.
Vissa nordliga fjällväxter har sina enda dalaförekomster inom Långfjället.
Några sällsynta lavarter har hittats här, varav varglaven är en vanlig
och uppseendeväckande art på gamla talltorrakor.
Urskogskrävande vedsvampflora finns framför allt i Töfsingdalen.

Fågel, fisk eller mitt emellan?

De alpina myrarna inom området, har högt värde för fågellivet.
Det viktigaste fågelområdet är Juttulslätten
där ett antal sällsynta nordliga fågelarter har påträffats.
I det torra öppna landskapet är ljungpipare,
ängspiplärka och stenskvätta vanliga besökare.
Gluttsnäppan ser du mest på myrar i skogsområdena,
lavskrikan är vanliga i barrskogarna
och rödstjärten hittar du i tallskogen.
Älg, hare, ekorre, mård, mink, vessla och rödräv
kan man också stöta på.
Fisktillgången i sjöar och vattendrag är god.

Former från förr

Berggrunden består av bergarter från den skandinaviska fjällkedjan.
Dessa bergarter är oftast mycket näringsfattiga, men undantag finns.
Av stort geomorfologiskt intresse är de så kallade rogenmoränerna
i Storåns dalgång samt längs sjöarna norrut till Våndsjön.
Klassiska är de, redan av Linné omnämnda,
issjöstrandlinjerna längs Grövelsjön.
På fjällen påträffas olika typer av formationer bildade av inlandsisen.
På Juttulslätten, som är en platå på ca 750 meter över havet,
finns en så kallad isdelarzon.
Här var isen som tjockast och låg mest stilla.
Därför har olika landformer från tidigare istider "övervintrat"
och kunnat bevaras under istäcket.

Kulturhistoriska förhållanden

I området finns ett flertal äldre bosättningar
som är värdefulla ur biologisk synpunkt.
Någorlunda väl bibehållna fäbodar är Gjoten, Valdalsbygget,
Ulvsätern, Foskdalen och Västra Fjätvallen.
Grunddagen och Yttre Hågådalen har varit gamla fjällgårdar,
som nu är rivna. Den enda återstående fjällgården är Ovre Hågådalen.
Runt dessa bosättningar har påverkan på vegetationen
skett i form av vedhuggningar, bete, betesbränning med mera.
Dessutom har omgivande myrar och gräsrika marker
utnyttjats för slåtter, vilket ännu kan skönjas genom
kvarstående hässjeställningar och hölador.

Spår av landets sydligaste samebosättningar
finns i form av rester av de lappläger som uppfördes kring sekelskiftet.
Enstaka kåtor och övriga byggnader finns vid Slagufjällets lappläger,
Hävlinghällornas lappläger, Hågålägret och Grövelsjön.
I hela området påträffas dessutom gamla system av fångstgropar.

Renskötsel

Reservatet ligger inom Idre samebys marker som utnyttjas hela året.
I området får samebyn hålla cirka 2000 renar + årskalvar.
Renstängsel följer riksgränsen i väster och Fjätån i nordost.
Rengärden finns på Storvätteshågna, Fjätvallsåsen, Jakobshöjden
och Huskläppen samt vid Grötvallssjön, Slugusjön och Töfsingen.
Härutöver finns flera renvaktarstugor.

Fiske från båt eller is

Fisket har störst omfattning i Storån-Hävlingensystemet,
men flitigt fiske förekommer också i Hågån, Foskan, Grövlan
och övriga större sjöar och vattendrag.
Ett antal anläggningar finns iordningställda för fritidsfisket.
Vid Särsjön, Hävlingstugorna och Stor-Våndsjön finns stugor att hyra.
Både sommar- och vintertid utnyttjas dessa intensivt.
Roddbåtar och kanoter kan hyras vid Hävlingenstugorna
och tack vare båträlsar mellan sjöarna är hela sjösystemet
från Särsjön i söder till Våndsjön i norr tillgängligt.
Vid Grövelsjön finns båtuthyrning i anslutning till Sjöstugan.
Sjön är dessutom tillåten för skotertrafik
och vintertid utnyttjar pimpelfiskare flitigt detta färdsätt.
Läs mer om vad som gäller vid fiske i naturreservaten här!

Mer information

Vid Hävlingensystemet finns ett flertal raststugor.
Läs mer om Hävlingestugorna.
Läs mer om övriga stugor i Dalafjällen. 

Svenska Turistföreningen har en stuga med 20 bäddplatser vid Storrödingtjärn som bemannas under högsäsong och står öppen året om.

Här på Långfjället ligger även nationalparken Töfsingdalen. 
Läs mer om Töfsingdalen här

Hela naturreservatet ligger inom regleringsområde Långfjället/Rogen.
Läs mer om terrängkörning och regleringsområden här

Turistinformation för hela Grövelsjöområdet hittar du på www.grovelsjon.com

Inom reservatet är det inte tillåtet att...
- klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter
- skada mark eller geologiska naturföremål
- skada växande eller döda träd och buskar eller gräva upp växter eller ta bort mossor och lavar
- köra i terräng med motordrivet fordon.
Undantag:  terrängskoter får framföras vintertid på snötäckt mark på skoterleder samt på Grövelsjöns och sjön Hävlingens is. På skoterleder och sjöarna Hävlingen och Grövelsjöns is dock senast till och med första söndagen i maj. Ägare eller nyttjare av fritidshus eller fäbod belägna inom naturreservatet får från närmaste väg eller skoterled framföra terrängskoter vintertid på snötäckt mark till och från fritidshuset eller fäboden, dock senast till och med första söndagen i maj. Färdvägen ska väljas på ett sådant sätt att skador på naturen undviks.
Snöskoter utanför led är även förbjudet i regleringsområdet. Se länk till webbgis med karta här. Observera att detta går utanför naturreservatet, runt Grövelsjöns fjällstation.
- använda isborr som drivs av förbränningsmotor
- vid uppgörande av eld använda annat än nedfallna grenar eller till reservatet medfört eget bränsle eller för ändamålet på platsen upplagt bränsle
- parkera fordon eller ställa upp husvagn annat än på särskild anvisad plats
- bruka avstängd väg
- i bergsstup ägna sig åt bergsklättring
- inom markerat område på bifogad karta, tälta och elda annat än på anvisad plats.
- landa med, och på sjöar framföra, luftfartyg annat än på Grövelsjön och inom vissa, på bifogad karta, angivna områden.


 Fakta om Långfjället

Bildades: 1973 (1993)
Storlek: 67 800 ha
Kommun: Älvdalen
Läge: Norra delen av Älvdalens kommun. Från Grövelsjön, cirka 4 mil nordväst om Idre, är området lätt att nå.
Länk till hitta.se
Sveriges länskarta
Service:
Karta med rastskydd och leder
Skylt: Titta på skylten här
Folder:
Beställ foldrar Långfjället
Beställ folder Södra Kungsleden
Ladda hem foldrar:
Långfjället - sve
Långfjället - eng
Södra Kungsleden
Gränslandet - sve
Gränslandet - eng
Beslutsunderlag:
Beslut och skötselplan
Området ingår i Natura 2000 - läs bevarandeplanen här.
Långfjället ingår även i Gränslandet - läs mer om Gränslandet här.

 Regler för skoterkörning

Skoter får i naturreservatet endast köras på av Länsstyrelsen markerade skoterleder då marken är snötäckt.

I området finns även ett regleringsområde med bestämmelserna att skoter endast får köras på markerade leder. Undantag råder på Grövelsjöns och sjön Hävlingens is.

Snöskoterkörning är även förbjudet i en skidanläggnings nedfarter eller i anslutning till dessa.
Läs mer om skotertrafik här