Långfjället

Långfjällets naturreservat är ett stort (68 000 hektar) område som förutom själva Långfjället omfattar Dyllenområdet och Juttulslätten. Flera av områdets urskogar och myrområden har mycket höga naturvärden. Det är välbesökta fjäll, i synnerhet i anslutning till Grövelsjöns fjällstation och södra Kungsleden.

Tillsammans med intilliggande skyddade områden - Rogen i Jämtland och Femundmarka i Norge - bildas Gränslandet, ett stort område med höga naturvärden som även har stor betydelse för friluftslivet.

Vinterbild med skidspår
Många besökare till Långfjällets naturreservat, brukar utgå från Grövelsjöns fjällstation. Därifrån leder många skidspår ut i den underbara vintervärlden! Fortsätter man dessa spår kommer man ner till Grövelsjön, vid reservatets norra del. Foto: Maria Jons.

Ett svep över Långfjället

Området har flacka lågfjäll avbrutna av skogsklädda dalgångar samt ett plant myrområde längst i öster. Fjällen ligger samlade i tre nordväst-sydostliga ryggar skilda åt av respektive Grövlans, Storåns-Hävlingens samt Hågans dalgångar. De flesta fjällen har en höjd på cirka tusen meter över havet, medan Storvätteshågna, Svealands högsta punkt, når 1 204 meter över havet. Juttulslätten kantas av enstaka lågfjäll på runt 900-1000 meter över havet, medan själva slätten är en platå på ca 750 meter över havet.

Berg och sten och inlandsisar

Berggrunden utgörs av bergarter tillhörande den skandinaviska fjällkedjan såsom kvartsiter, sparagmiter, gnejser och graniter. Dessa bergarter är i huvudsak mycket näringsfattiga men lokala variationer förekommer.

Av geomorfologiskt intresse är rogenmoränbildningarna i Storåns dalgång samt längs sjöarna norrut till Våndsjön. Klassiska är de redan av Linné omnämnda issjöstrandlinjerna längs Grövelsjön. På fjällen påträffas olika typer av slukåsar, rännor, frostmarksformer och dylikt. Genom områdets läge i anslutning till sista isdelarzonen röner områdets geomorfologi ett extra intresse.

Vegetationen i området

På kalfjället växer risheder med ett fåtal arter. Längs vattendrag finns ofta rikare ört- och gräsvegetation. Fjällbjörkskog finns i norr längs Hävlingen-Våndsjön. På vissa ställen, till exempel norr om Töfsingdalens nationalpark finns även ängsbjörkskog. Intressant är tallbjörkskogen i de västra delarna, till exempel på Dyllen. Trädgränsen bildas omväxlande av tall och björk. Nedanför fjällen dominerar tallskog. Granskogar förekommer främst i smärre områden längs vattendrag, i dalgångar, på Hällsjövålens och Hågåvålens östsluttningar samt på Granåsen.

I de nedre delarna av dalgångarna är skogarna ofta påverkade av äldre huggningar. Nära skogsgränsen är dock inslaget av urskogar och naturskogar stort och tallar äldre än 500 år påträffas. Särskilt stora områden med urskogsartad skog finns mellan Frönberget och Dyllen, i Storåns dalgång norr om Spångkojan, längs Hävlingen-Våndsjön samt på privat mark i Hågåns dalgång.

Floristiskt är området mestadels mycket artfattigt men undantag finns i till exempel Stora Olåns dalgång samt i smärre områden i Töfsingdalen och på Hällsjövålens sluttningar. Ett antal nordliga fjällväxter har sina enda dalaförekomster inom Långfjället. Kryptogamfloran är dåligt känd men några i landet sällsynta lavarter påträffas, varav varglaven är en vanlig och uppseendeväckande art på gamla talltorrakor. Urskogskrävande vedsvampflora finns framför allt i Töfsingdalen.

Våta marker och fågelliv

Myrandelen är låg i de kuperade områdena. Värdefulla är dock de alpina myrar som ligger på cirka 900 meter över havet norr om Övre Fosksjön samt sydväst om Grötvallsjön. På Juttulslätten är myrandelen så hög som två tredjedelar av landarealen. Faunan karaktäriseras av den typiska för sydliga fjällområden och fjällnära skogar. Den art- och individrikaste fågelbiotopen är Juttulslätten där ett antal sällsynta nordliga arter påträffas. Genom de stora orörda vildmarksområdena finns ett antal störningskänsliga hotade arter.

Mer fågel och andra djur

I det torra öppna landskapet är ljungpipare, ängspiplärka och stenskvätta talrika. Gluttsnäppan är vanlig på myrar i skogsområdena, lavskrikan i barrskogarna och rödstjärten i tallskogen. Älg, hare, ekorre, mård, mink, vessla och rödräv kan man också stöta på. Fisktillgången i sjöar och vattendrag är god.

Kulturhistoriska förhållanden

I området finns ett flertal äldre bosättningar som utgör betydelsefulla inslag i landskapsbilden samt är värdefulla från biologisk synpunkt. Någorlunda väl bibehållna fäbodar är Gjoten, Valdalsbygget, Ulvsätern, Foskdalen och Västra Fjätvallen. Grunddagen och Yttre Hågådalen har varit gamla fjällgårdar som nu är rivna. Den enda återstående fjällgården är Ovre Hågådalen. Runt dessa bosättningar har påverkan på vegetationen skett i form av ved- och gagnvirkeshuggningar, bete, betesbränning med mera. Dessutom har omgivande myrar och gräsrika marker utnyttjats för slåtter, vilket ännu kan skönjas genom kvarstående hässjeställningar och hölador.

Spår av landets sydligaste samebosättningar finns i form av rester av de lappläger som uppfördes kring sekelskiftet. Enstaka kåtor och övriga byggnader finns bland annat vid Slagufjällets lappläger, Hävlinghällornas lappläger, Hågålägret och Grövelsjön. I hela området, bland annat i Grövlans dalgång, påträffas gamla system av fångstgropar.

Renskötsel

Reservatet ligger i det närmaste helt inom Idre samebys åretruntmarker och utnyttjas i princip hela året. I området får samebyn hålla cirka 2.000 renar + årskalvar. Renstängsel följer riksgränsen i väster och Fjätån i nordost. Rengärden finns på Storvätteshågna, Fjätvallsåsen, Jakobshöjden och Huskläppen samt vid Grötvallssjön, Slugusjön och Töfsingen. Härutöver finns flera renvaktarstugor.

Fiske

Fisket har störst omfattning i Storån-Hävlingensystemet men flitigt fiske förekommer också i Hågån, Foskan, Grövlan och övriga större sjöar och vattendrag. Ett antal anläggningar finns iordningställda för fritidsfisket. Vid Särsjön, Hävlingstugorna och Stor-Våndsjön finns uthyrningsstugor. Både sommar- och vintertid utnyttjas dessa intensivt. Roddbåtar och kanoter kan hyras vid Hävlingenstugorna och tack vare båträlsar mellan sjöarna är hela sjösystemet från Särsjön i söder till Våndsjön i norr tillgängligt. Vid Grövel-sjön finns båtuthyrning i anslutning till Sjöstugan. Sjön är dessutom tillåten för skotertrafik och vintertid utnyttjar pimpelfiskare flitigt detta färdsätt. Läs mer om vad som gäller vid fiske i naturreservaten här!

Anläggningar för friluftsliv

De fritidsaktiviteter som förekommer i området (framför allt i området mellan Hävlingen och Grövelsjön) är fjällvandring, fiske, turskidåkning, kanoting, bärplockning och viss utförsåkning på skidor. Området är mycket välfrekventerat med besökstoppar under sommaren och vårvintern.

En koncentration av anläggningar finns i området mellan Grövlans och Storåns dalgångar mellan Lövåsen-Foskdalen-Storvätteshågna i söder och leden Hävlingenstugorna-Sylen i norr. I detta område finns ett stort antal skoter-, vinter- och sommarleder som utgår från Grövelsjön och Lövåsen och har Storvätteshågna eller Hävlingenstugorna (Södra Kungsleden - se folder i faktarutan intill) som mål. Den mest kända stigen är pilgrimsvägen som passerar Grövelsjöns sydspets. Även väster om Grövlan går ett flertal leder mot Stora Olån, där det finns ett vindskydd, mot Sylen i Norge och mot Valdalsbygget där en fäbod fungerar som raststuga.

Pojke åker skidor i skidspår i solsken.
Vid Valdalsbygget finns en öppen raststuga. Har man inte med egen mat kan man åka några hundra meter över riksgränsen och köpa våfflor på den norska fäboden. Foto: Maria Jons.

Raststugor finns vid Foskbäcken, Töfsingen och Slugusjön samt på två ställen efter Storån där två eldpallkojor har iordningställts som raststugor.

Vid Hävlingensystemet finns ett flertal raststugor - läs mer om Hävlingestugorna.

Svenska Turistföreningen har en stuga med 20 bäddplatser vid Storrödingtjärn som bemannas under högsäsong och står öppen året om.  

Här på Långfjället ligger även nationalparken Töfsingdalen. Läs mer om Töfsingdalen här

Hela naturreservatet ligger inom regleringsområde Långfjället/Rogen. Läs mer om terrängkörning och regleringsområden här

Turistinformation för hela Grövelsjöområdet hittar du på www.grovelsjon.com

 

Inom reservatet är det inte tillåtet att...
- klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter
- skada mark eller geologiska naturföremål
- skada växande eller döda träd och buskar eller gräva upp växter eller ta bort mossor och lavar
- köra i terräng med motordrivet fordon.
Undantag:  terrängskoter får framföras vintertid på snötäckt mark på skoterleder samt på Grövelsjöns och sjön Hävlingens is. På skoterleder och sjön Hävlingens is dock senast till och med första söndagen i maj. Ägare eller nyttjare av fritidshus eller fäbod belägna inom naturreservatet får från närmaste väg eller skoterled framföra terrängskoter vintertid på snötäckt mark till och från fritidshuset eller fäboden, dock senast till och med första söndagen i maj. Färdvägen ska väljas på ett sådant sätt att skador på naturen undviks.
Snöskoter utanför led är även förbjudet i regleringsområdet. Se länk till webbgis med karta här. Observera att detta går utanför naturreservatet, runt Grövelsjöns fjällstation.
- använda isborr som drivs av förbränningsmotor
- vid uppgörande av eld använda annat än nedfallna grenar eller till reservatet medfört eget bränsle eller för ändamålet på platsen upplagt bränsle
- parkera fordon eller ställa upp husvagn annat än på särskild anvisad plats
- bruka avstängd väg
- i bergsstup ägna sig åt bergsklättring
- inom markerat område på bifogad karta, tälta och elda annat än på anvisad plats.
- landa med, och på sjöar framföra, luftfartyg annat än på Grövelsjön och inom vissa, på bifogad karta, angivna områden.


 Fakta om Långfjället

Bildades: 1973 (1993)
Storlek: 67 800 ha
Kommun: Älvdalen
Läge: Reservatet ligger i den nordligaste delen av Älvdalens kommun. Från Grövelsjön, cirka 4 mil nordväst om Idre är området lättillgängligt.
Länk till hitta.se
Service: Detaljkarta med rastskydd och leder
Folder:
Beställ foldrar Långfjället
Beställ folder Södra Kungsleden

Ladda hem foldrar:
Södra Kungsleden
Gränslandet
Långfjället
Långfjället - engelska
Långfjället - tyska

 Regler för skoterkörning

Skoter får i naturreservatet endast köras på av Länsstyrelsen markerade skoterleder då marken är snötäckt.

I området finns även ett regleringsområde med bestämmelserna att skoter endast får köras på markerade leder. Undantag råder på Grövelsjöns och sjön Hävlingens is.

Snöskoterkörning är även förbjudet i en skidanläggnings nedfarter eller i anslutning till dessa.
Läs mer om skotertrafik här

 Viktig information om våra kartor

För vissa av våra besökare fungerar inte kartan på reservatssidorna. Det beror på att vi använder tekniken Silverlight som inte är kompatibel med alla system. Här ser du vilka system som är kompatibla. Se ”System Requirements”.

Vi beklagar detta! En lösning är under framtagande. Under tiden kan ni använda Sveriges länskarta eller länkarna till Hitta.se som finns i faktarutan ovan.

Karta

Get Microsoft Silverlight