Kyrkor och kyrkogårdar 

Enligt kulturminneslagen (SFS 1988.950) ska alla kyrkobyggnader och kyrkotomter som tillhör Svenska kyrkan samt alla begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskar. Om kyrkomiljön är från 1939 eller äldre ska Länsstyrelsen ge tillstånd till förändringar . Detta tillståndskrav gäller också för vissa, särskilt utvalda kyrkor och anläggningar som är yngre och som har höga kulturhistoriska värden. Kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde ska förvaras och vårdas väl och varje församling ska föra en förteckning över sådana inventarier.

 Kyrkomiljöerna tillhör de mest framträdande delarna av vårt svenska kulturarv. Kristendomen nådde Norden på allvar på 1000-talet och ersatte successivt den fornnordiska asatron. Kyrkobyggnader började uppföras, ofta på platser som redan tidigare haft betydelse inom den gamla trosläran. Begravningar började ske i anslutning till kyrkobyggnaden, i kyrkogårdens vigda jord, och istället för att bränna kropparna begravdes hela kroppen av den döde.

Ysane kyrka, foto

Ysane kyrka i Sölvesborgs kommun.

Bybildningen och kyrkobyggandet skedde ofta parallellt. De första kyrkorna uppfördes i de äldsta byarna och marken runtomkring kom att bilda en socken. Nya byar och nya socknar uppstod allt eftersom. Socknen var den minsta enheten inom den kyrkliga organisationen. Sockenkyrkan blev symbolen för det nya kristna samhället. För medeltidsmänniskan var religionen en viktig del som med sina regler och förmaningar styrde mycket av det dagliga livet. Kyrkorna blev viktiga mötesplatser och hade en central plats i samhället. Kring kyrkorna bildades ett sockencentrum och olika byggnader uppfördes, t.ex. sockenstugor, fattigstugor och, under andra hälften av 1800-talet, skolhus.

Medeltida altartavla

Medeltida altartavla i Sillhövda kyrka, Karlskrona kommun.

Under 1100-talet etablerade sig även munk- och nunneordnar i Norden. Bland de mest välkända återfinns Cisterciensorden och Benediktinerorden. I Blekinge finns resterna av minst två kloster. S:t Claras kapell på Torkö i Ronneby kustband uppfördes i slutet av 1400-talet och tillhörde Franciskanerorden, som även kallades gråbröderna. I Sölvesborg anlades ett Karmeliterkloster i anslutning till S:t Nicolaikyrkan 1486. Klostren var en viktig del av kyrkan och samhället under medeltiden. De var ofta föregångare när det gällde att införa nya odlingsmetoder. Även sjukvård bedrevs inom klostren.

I början av 1500-talet svepte reformationens vindar över Europa. Det hela började i Tyskland där Martin Luther ifrågasatte den katolska kyrkans metoder, framförallt påvens rätt att säga sig vara Guds representant på jorden och avlatsbreven, det vill säga systemet att kunna köpa sig syndernas förlåtelse. Evangeliet skulle istället predikas rent och klart och inte hållas på latin utan på det folkliga språket.

Reformationens tankar stämde väl överens med de nordiska kungarnas strävan att minska kyrkans makt och framförallt dess rikedomar. I Sverige bröt Gustav Vasa med påven 1524 och i Danmark, dit Blekinge hörde, var det kung Kristian III som genomförde reformationen 1536. Klosterinstitutionen upphörde efter reformationen och klostren i Ronneby och Sölvesborg revs.

Idag har kyrkan förlorat det mesta av sin makt och religionen har inte lika stort inflytande i våra liv som den hade förr. Kyrkorna står kvar i vårt landskap som en historisk länk till gångna tider och som en förmedlare av hur våra förfäder levde. Än idag väljer många människor att genomföra flera av livets högtider i kyrkan, såsom bröllop och dop. För många är kyrkan en lugn plats för eftertanke och meditation men också en sevärdhet i sig, med rika utsmyckningar och en intressant historia.

Alla kyrkobyggnader och kyrkotomter som tillhör Svenska kyrkan samt alla begravningsplatser ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde ska förvaras och vårdas väl.

På Riksantikvarieämbetet bebyggelseregister  kan du hitta mer information om Blekinges kyrkor.

Kontakta oss

Anna-Karin Skiöld
Bebyggelseantikvarie
Avdelningen för samhällsutveckling
Anna-Karin punkt Skiold snabela lansstyrelsen punkt se¤Anna-Karin punkt Skiold snabela lansstyrelsen punkt se
010-2240196
Helena Rosenberg
Bebyggelseantikvarie
Avdelningen för Samhällsutveckling
helena punkt rosenberg snabela lansstyrelsen punkt se¤helena punkt rosenberg snabela lansstyrelsen punkt se
010-2240114