NaturreservatNatura 2000

Mörrumsåns dalgång 

Mörrumsåns dalgång. Forsar nedströms bron vid Åkarp
Foto: Ingegerd Erlandsson

Naturreservatet Mörrumsåns dalgång är ett stort och avlångt reservat. Området sträcker sig cirka 11 km längs Mörrumsåns båda sidor, från Svängsta i söder till Hemsjö i norr. Här finns både gamla kulturmarker, artrika lövskogar och urskogsliknande tallskog, men framför allt finns den fiskrika Mörrumsån som i långa tider varit områdets livsnerv.

Artrik å i dramatiskt landskap

Mörrumsån är Blekinges största och ett av Sveriges artrikaste vattendrag. Ådalen följer sprickzoner i den gnejsdominerade urberggrunden. Mellan Hemsjö och Åkeholm finns lodväggar, kraftiga sluttningar och blockbranter. Nivåskillnaden mellan ån och höjderna är upp emot 50 meter. På denna sträcka faller ån drygt 30 meter och här finns ett flertal forspartier. Ner mot Svängsta vidgar sig ådalen, vattnet flyter lugnare och åns fallhöjd är mindre än 10 m mellan Åkeholm och Svängsta. Mörrumsån är vida känd för sitt goda lax- och havsöringfiske. För att ytterligare gynna fiskförekomsten har så kallade faunapassager byggts vid de båda Hemsjökraftverken. Genom dessa konstgjorda forsar, som håller vatten året om, kan all sorts fisk passera. Nu kan lax och havsöring leka i forsarna ända upp till Fridafors, vid Smålandsgränsen.

Svamp som liknar igelkott

På höjderna breder urskogsliknande tallskog ut sig och härifrån är utsikten fantastisk. I lövskogarna som växer på sluttningarna längs ån finns många sällsynta arter av lavar, mossor och svampar, till exempel igelkottsröksvamp. De gamla träden ger även fin miljö åt insekter och fåglar. Floran i de gamla kulturmarkerna, som gynnas av slåtter och bete, är på sina håll storslagen. Karakteristiska fågelarter längs Mörrumsån är forsärla, strömstare och storskrake, men här förekommer även den mer exotiska kungsfiskaren. På senare år har utter observerats i området.

Människans närvaro tydlig längs ån

Mörrumsåns dalgång har varit befolkad sedan lång tid tillbaka och de äldsta fynden är daterade till stenåldern. Inom reservatet finns många kulturhistoriska lämningar. På några platser i ån finns lämningar efter byarnas fasta fisken. Andra lämningar med direkt anknytning till ån är kvarnar och sågar, samt från senare tid fabriker och vattenkraftanläggningar. I bymarkerna finns spår efter äldre tiders markanvändning bland annat i form av ruinlämningar, hamlingspräglade ädellövträd, odlingsterrasser, odlingsrösen, stenmurar, fägator och gamla väg- och stigsystem. I reservatets sydvästra delar gick förr järnvägen Karlshamn-Vislanda.

Åslåttermader, en historisk marktyp

I Härnäs finns ett intressant område på strax över sju hektar av en typ som kallas åslåttermad. Den kännetecknas av återkommande översvämningar så fort vattennivån i den intilliggande åsträckan stiger. Detta sker framförallt vintertid, men även under tillfälligt höga flöden efter kraftiga regn. Mark av denna typ har lång tradition som fodermark i det gamla jordbrukssamhället. Här skördade man hö till vinterfoder åt djuren och höll betesdjur. Skörden blev oftast god på grund av gödslingseffekten från vattnet som översvämmade området. Gödslingseffekten uppkommer eftersom vattnet innehåller erosionspartiklar och urlakade näringsämnen från omkringliggande marker. När sedan vattnet översvämmar madområdet och strömhastigheten blir långsammare, avsätts näringsämnen och partiklar vilket ger bördigare mark och renare vatten. Ännu idag används marken för höskörd och betas därefter med får och nötkreatur.

Natura 2000

Delar av naturreservatet ingår i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000 enligt habitatdirektivet. I Mörrumsåns dalgång är aktuella områden SE0410128 Mörrumsån och SE0410164 Härnäs.

Vägbeskrivning

Eftersom reservatet är långsträckt finns flera ingångspunkter. I Åkeholm finns en större parkering som sköts av Karlshamns kommun. För att komma dit: Ta Hemsjövägen norrut från Svängsta. Sväng höger mot Åkeholm (Åkarp). Följ vägen fram, parkeringen finns vid bron.

Anordningar

Vandringsleden ”Laxaleden” och cykel- och vandringsleden ”Banvallsleden” som underhålls av Karlshamns kommun går igenom hela reservatet. Blekingeleden ansluter till Laxaleden i Susekull.

 

Tänk på att du inte får: 

  • gräva eller skada fast naturföremål eller ytbildning.
  • ta bort eller skada kulturhistoriska lämningar, som t.ex. odlingsrösen, stenmurar, fägator, hålvägar, äldre lämningar efter byggnader eller fasta fisken.
  • fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar eller bortföra död ved från skogsmarkerna.
  • plocka mossor, lavar eller vedlevande svampar, gräva upp växter, annat än för vetenskapliga undersökningar och då först efter tillstånd av Länsstyrelsen.
  • fånga eller insamla djur på ett sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs.
  • inplantera för området främmande växt- och djurarter, eller för trakten genetiskt främmande raser/typer.
  • göra upp eld, med undantag för eldning på grillplatser som är upplåtna för ändamålet eller i spritkök och gasolkök.
  • framföra motorfordon utanför vägar upplåtna för motorfordonstrafik, annat än i samband med uttransport av fällt vilt med s.k. älgdragare eller motsvarande.
  • framföra cykel annat än på vägar.
  • rida eller köra med häst annat än på för motorfordonstrafik upplåtna vägar. (Med tillstånd från markägaren får dock ridning ske på markvägar eller marker som enligt fastställd skötselplan angivits som kultiverade fodermarker eller åkrar.)
  • tälta i hagmarker, på slåtter- eller åkermarker. I skogsmarker är tältning tillåten enligt allemansrättsliga regler.
  • ställa upp husvagn eller husbil mer än ett dygn och då endast på iordningställd parkeringsplats.
  • varaktigt lägga upp båt eller annan farkost annat än på för ändamålet upplåtna platser.

Fakta

Bildat år: 2008
Kommun: Karlshamn och Olofström
Areal: 299 ha varav 245 ha landareal och 54 ha vatten
Markägare: E.ON, Enskild och Staten (Naturvårdsverket)
Förvaltare: Länsstyrelsen