Västerhavets ekosystem och miljötillstånd

Västerhavet är en vardaglig sammanfattande benämning på Kattegatt och Skagerrak och också namnet på ett av de tre havsplaneområdena. Kattegatt och Skagerrak har sinsemellan klart särskiljande förhållanden beträffande ekosystem, miljöproblem, väderlek, fiske och sjöfart. Längst i söder finns Öresund som också är en unik miljö.

Skagerrak – en vik av Nordsjön

För att sticka ut hakan en aning är Skagerrak det enda av de svenska havsområdena som är ett "riktigt" hav. Skagerrak har en robust havsmiljö tack vare flera havsströmmar. Det finns i princip inga fysikaliska hinder för strömmar och vattenomsättning även om det liksom i Kattegatt finns en skiktning i djupled. Vattnet har en salthalt på runt 35 ‰, alltså detsamma som i den öppna Atlanten.

Stor artrikedom

Skagerraks medeldjup är 218 m. Största djupet finns i Norska rännan utanför Norges sydspets, drygt 700 m. Tröskeldjupet mot djupvattnet i Norska havet är omkring 270 m. Norska rännan står i förbindelse med den norra delen av den djupränna som går utefter svenska västkusten från norska gränsen genom Kosterfjorden (största djup 250 m) och Väderöfjorden. De nästan oceaniska förhållandena medför en enorm artrikedom i växt- och djurlivet. Faunan och floran i Skagerrak har ungefär samma uppbyggnad och artrikedom som den i Nordsjön. Drygt 130 fiskarter har påträffats utanför Bohuskusten, och på de bottnar dit ljuset når förekommer flera hundra olika alger och flera tusen djurarter. Här finns även ett rikt bestånd av skaldjur av olika slag - havskräfta, räka, krabba m.fl.

Kattegatt - en flodmynning

Kattegatt är betydligt mer påverkat av Östersjöns bräckta vatten än Skagerrak. Skillnaderna i salthalt gör att det uppstår en skiktning som förhindrar vattenomsättningen i djupled, trots att vattenomsättningen i övrigt är god. I Kattegatt varierar salthalten i ytvattnet från ca 15 ‰ i de södra delarna till ca 30 ‰ i de norra. I djupvattnet ändras salthalten endast obetydligt och ligger vid ca 34 ‰. Kattegatts medeldjup är 23 meter. Den danska sidan är förhållandevis grund. På den svenska sidan återfinns längst i norr Djupa rännan med djup nära 100 meter. Längre söderut är djupförhållandena oregelbundna, där största djupet, cirka 130 meter, finns i jämnhöjd med Varberg.

Gott om fisk

Nästan alla våra marina fiskarter återfinns i norra Kattegatt. Här finns även goda bestånd av havskräfta, räka och krabba. Att den låga salthalten i Kattegatt jämfört med Skagerrak påverkar djurlivet framgår dock om man jämför de större växt- och djurarternas antal inom de båda områdena. I Skagerrak finns kanske dubbelt så många arter som i Kattegatt. I Östersjön finns ungefär en tiondel av arterna i Skagerrak. Bland de viktigaste kommersiella fiskarterna i norra Kattegatt och Skagerrak kan nämnas sill, skarpsill, torsk, makrill, kolja, vitling, gråsej samt olika plattfiskar.

De träffande benämningarna på Skagerrak och Kattegatt kommer från www.havet.nu Här finns mycket intressant information om marina naturvärden och havsforskning.

Behov av kartläggning

I Västerhavet finns en stor del av Sveriges marina flora och fauna och länsstyrelserna har en hög ambition för skyddet av havsmiljön. Drygt 10 % av havsmiljön omfattas av marint områdesskydd. Avseende territorialhavet är dock kunskapsunderlaget bristfälligt och behovet stort av en kartläggning för att kunna identifiera värdefulla marina miljöer även på stora djup. Det krävs tillräcklig kunskap i underlag och data för att skydda representativa miljöer och rätt arealer. För att skydda och långsiktigt och väl förvalta en tillräckligt stor areal havsmiljö som i sin tur omfattar alla skyddsvärda naturtyper vi känner till krävs dessutom ett ökat samarbete mellan olika sektorer. Särskilt när det gäller hot av mer generell karaktär än olika former av exploateringar så krävs förvaltningsformer med tvärvetenskapligt angreppssätt och samverkan.

Läs mer om marint områdesskydd

Västerhavets miljötillstånd

Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning 2004 innebar ett nytt helhetsgrepp på vattenfrågorna och vattenmyndigheten skapades för att samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt direktivet. Läs mer om vattenmyndighetens arbete.

Vattenmyndigheten Västerhavet

 

Läs mer om havsmiljö på SMHI:s webbplats
Strömsystemen i Västerhavet. Foto: SMHI