Olja och oljeprodukter

Större mängder hanterat gods ger upphov till en mer omfattande total hotbild eftersom sannolikheten för att en olycka ska inträffa ökar.

Utvecklingen mot större far-tyg och framförallt större laster kan dock vara en ännu mer betydelsefull faktor, eftersom detta leder till att enskilda olyckshändelser ger upphov till större potentiella utsläpp. Då olyckorna är ett fåtal men kan ge upphov till omfattande följder, är det mer allvarligt med en storleksskillnad i inträffade olyckors följdverkan än i antalet inträffade olyckor.

Ur samhällsperspektiv torde det allvarligaste hotet utgöras av oljeutsläpp i samband med olyckor. En tank på en större oljetanker kan innehålla mellan 10-20 000 ton olja eller oljeprodukter. Grundstötningar utgör den största olycksorsaken följt av kollisioner. En kollision mellan två fartyg, utgör i sig en 100 gånger större risk för oljeutsläpp än en grundstötning. Förhållandet är 44 grundstötningar mot fyra kollisioner per år med fartyg över 300 bruttoton.

Stora mängder olja förvaras i fartygens bunkertankar alltifrån några tiotal kubikmeter dieselbrännolja till flera tusen kubikmeter tjockolja. Vid grundstötningar och förlisningar uppkommer inte sällan utsläpp på hundratals ton. Olyckor med tankfartyg kan förorsaka totalförlust av lasten men vanligast är att en del av innehållet i en eller några skadade tankar kommer ut i vattnet. På Västkusten förekommer ofta oljelaster på uppemot 250 000 ton. Medellasten för råolja är cirka 45 000 ton.

Konsekvenserna av ett omfattande utsläpp med råolja eller oljeprodukter kommer att bero på ett antal oförutsägbara faktorer som position, temperatur, is- och strömförhållande, vind, oljans fysiska egenskaper vid kontakt med vatten och bekämpningsbarhet.

Tjockolja är genom sin klibbighet främst ett stort hot mot sjöfågel och mot växter och djur i strandzonen samt kan innebära allvarliga och långdragna påfrestningar på turism, skärgårds- och kustliv. Tunna oljor som till exempel lätta brännoljor är både akut giftiga och klibbiga. Olja och dess nedbrytningsprodukter orsakar således såväl akuta gifteffekter som långsiktiga effekter i vattenmiljön. Dessa kan negativt förändra betingelserna för djur- och växtsamhällena i hela näringskedjan.

Till de socioekonomiska skadorna hör inkomstbortfall för fiskare – dels kortsiktigt på grund av själva utsläppet (fisk dödas eller tar upp olja i vävnaderna och får utpräglad lukt av olja), dels långsiktigt för att viktiga födo-, lek- och uppväxtområden för fisk och skaldjur kan skadas – samt effekter på turistnäring och boendeförhållanden i skärgård och längs kuster. Kostnaden för detta är inte möjlig att uppskatta på förhand.

Skulle en brand eller explosion ske i ett hamnområde eller liknande kan det även bli stora säkerhetsmässiga konsekvenser i närmiljön (upp till någon kilometer).

Bekämpnings- och saneringskostnaderna kan också bli betydande, särskilt om oljan slår mot strand. Redan små mängder olja kan förorsaka stora saneringspådrag. Det exempel som finns att gå på är en uppskattning i samband med tankfartyget Prestiges förlisning utanför Galiciens kust 1999. Kostnaden för sanering av de drygt 25 000 ton som läckte ut beräknades till ca. nio miljarder kronor.

 

Prioriterade områden finns markerade i Digital Miljöatlas
Prioriterade områden finns markerade i Digital Miljöatlas

Digital Miljöatlas

Digital Miljöatlas är ett kartverktyg, vars syfte är att informera om områden längs den svenska kusten och de stora sjöarna, som är extra känsliga för oljeutsläpp. Informationen som finns tillgänglig i Digital Miljöatlas kan också användas inom andra verksamhetsområden, till exempel som planeringsunderlag.

Digital Miljöatlas är en av Länsstyrelsernas gemensamma GIS-tjänster och förvaltas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det finns också en förvaltningsgrupp där bland annat Länsstyrelsen i Halland ingår. Uppdateringar och kompletteringar av informationen i Digital Miljöatlas sköts av respektive länsstyrelse. Länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne använder Digital Miljöatlas.

Länsstyrelserna arbetar tillsammans med kommunerna med oljeplanering, både vad gäller övning och planer. Läns-styrelsen i Halland deltog under 2009-2012 i EU-projektet Baltic Master II där framför allt miljöatlasen uppdaterades och en regional oljeskyddsplan togs fram. I Halland håller nu flera kommuner på att uppdatera sina oljeskyddsplaner. En viktig del i deras arbete är miljöatlasen som kompletteras med kommunernas information.

I Digital Miljöatlas finns information om strandtyper, biologiskt känsliga områden och de områden som är prioriterade att skydda vid ett oljeutsläpp. De prioriterade områdena är utmarkerade på kartan i tittskåpet och länkat till kartmarkeringen finns dokument med mer information om området, vad och hur det är skyddsvärt, faktorer som är viktiga vid sanering och årstidsaspekter. Till vissa av de prioriterade områdena finns insatsplaner knutna. Digital Miljöatlas används som beslutsstöd före, under och efter oljeutsläpp. 

Andra skadliga ämnen - C-händelse

Kustbevakningen ansvarar för olja eller andra farliga ämnen som har kommit ut i vattnet eller det finns en överhängande för detta. Sådana skadliga ämnen skulle kunna vara militära sjöfynd som innehåller kemiska stridsmedel och som lokaliseras på svenskt territorialhav och ekonomisk zon samt på fartyg som inte ligger i hamn.

Att klart kunna definiera en riskbild för utsläpp till sjöss av farligt gods är svårt att göra på grund av det stora antalet sjötransporter som förekommer, det stora antalet ämnen som transporteras och där dessutom varje ämne har en olika hög riskprofil. Som för övriga fartyg gäller att de relativt största hoten utgörs av sannolikheten för grundstötning eller kollision. Dock är de fartyg, som för de farligaste lasterna, så konstruerade att följderna för dem av en grundstötning eller kollision generellt sett är mindre än för ett vanligt fartyg.

Av tillgänglig statistik över inträffade olyckor med farligt gods till sjöss kan slutsatsen dras att risken för olyckor med förpackat farligt gods är större än sannolikheten för olyckor med farligt gods i bulk. Konsekvenserna för miljön vid olyckor med förpackat farligt gods är dock i regel mindre allvarliga än för olyckor med farligt gods i bulk (tankfartyg), men även sådana olyckor kan komma att kräva stora insatser. Olyckor med utsläpp av farligt gods förekommer relativt sällan. 

Konsekvenserna av ett omfattande utsläpp av kemikalier beror också de på en rad olika förhållanden. Storleken på eventuella utsläpp till följd av denna typ av olyckor bedöms dock vara begränsad till 50-200 ton. Eftersom huvuddelen av de aktuella ämnena tillhör de lägre kategorierna för miljöfara kommer eventuella utsläpp av begränsad storlek därför att ge relativt sett mindre negativa miljöeffekter. De säkerhetsmässiga hoten för besättning och insatspersonal blir därför mer allvarliga än de miljörelaterade konsekvenserna. Även om mängderna är mindre så är de mera resurs- och kostnadskrävande än olja. Skulle en brand eller explosion ske i ett hamnområde eller liknande kan det även bli stora säkerhetsmässiga konsekvenser i närmiljön (upp till någon kilometer).

Utsläpp vid kylvattenintag

Den industri som främst kan komma i fråga är kylvattenintagen till de kärntekniska anläggningarna och de större petrokemiska industrierna. För västkusten gäller detta i huvudsak kärnkraftverket Ringhals i Hallands län. Ansvaret för att förhindra stopp i kylvattentillförseln ligger primärt på anläggningarnas ägare. Kustbevakningen, eller för den del berörd kommun, har dock ansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss.

Anläggningar som stoppas på grund av otillräcklig kylvattentillgång har fortsatt behov av kylvatten för att kunna bortföra den energi som frigörs i bränslet (resteffekt). Om alternativa kylvattenmöjligheter inte etableras kommer totalt bortfall av kylvatten i långtidsförloppet leda till att härden (bränslet) smälter. För denna händelse finns konsekvenslindrande system men händelsen leder till begränsade utsläpp av radioaktiva ämnen och ett under flera år omfattande saneringsarbete i anläggningen.

Ett eventuellt driftstopp på grund av utsläpp av farliga ämnen intill kylvattenintag medför för samhället stora ekonomiska kostnader.

Muddring/deponering av muddermassor

Vid muddringar påverkas bottnarna både direkt genom att bottensamhällena förstörs och indirekt genom att svavelväte och ev. miljögifter kan frigöras från sedimenten. Det kan ta lång tid, om alls, för bottnarna att återhämta sig.

Vid deponering av muddermassor till havs kan bottnar också förstöras. Vid tippning av muddermassor är det stor risk att sedimenten sprids med strömmar och påverkar ett mycket större område än själva tippningsplatsen. Genom att ”lika läggs på lika” och att bottnar med höga naturvärden undantas, kan påverkan begränsas mycket. Deponering av muddermassor och muddring hotar också kulturarvet på havsbotten och då framförallt vrak.