Människan och Västerhavet

Den västsvenska historien är starkt knuten till kusten och havet där människor genom alla tider hämtat mat och andra resurser för sin överlevnad. De flesta transporterna från förhistorisk tid och fram till 1600-talet gick på vattnet: floder, större sjöar och havet. De mänskliga aktiviteterna genom förhistorian och fram till historisk tid har avsatt spår längst kusten och i havet.

Människan och Västerhavet

Från havet som lokal resurs till kusten som rekreativ resurs

Fiske, hamnverksamhet och sjöfart har under lång tid haft en stark prägel på Bohuslän och dess näringsliv. Bohuskusten har långt tillbaka i historien dominerats av yrkesfiskare som bedrev ett specialiserat helårsfiske. Bohuslän är en utpräglad fiskebygd, där fisket bedrivits både intensivt och storskaligt. En rad goda naturliga hamnar, närhet till rika fångstfält och ett kargt landskap som inte tillåtit jordbruk i någon större skala är några orsaker.

Det fria fisket

Västkustens fiskare ägde inte marken där de bodde och de flesta fiskelägen har ursprungligen legat på ofri grund. De har växt fram i trakter där ägobilden varit oklar och på marker som haft mycket lite intresse för jordägarna inåt land. Utan motstående intressen, kunde ett stort antal fiskelägen uppföras. I Halland resulterade jordbruks-byarnas snabba befolkningstillväxt under 1700- och 1800-talen i att många sökte sig till kusternas allmänningar, där så småningom fiskelägen uppkom. Det var ofta en knapp tillvaro och en del etablerade sig efterhand som yrkesfiskare med ett litet småbruk vid sidan av.

Små fiskesamhällen blev badorter

Med trålfiskets införande och ett alltmer utpräglat och specialiserat yrkesfiske har många av de små fiskesamhällena försvunnit. För Bohuskusten har de kustbaserade näringarna haft goda förutsättningar att överleva men det halländska fisket med kompletterande jordbruk ledde aldrig till någon mer omfattande expansion. Med 1900-talets badorts- och sommargästliv blev kusten mer intressant. Betydelsen av fisket och havet som lokal resurs har minskat och ersatts av bl.a. turism. Turismens betydelse är stor längs med hela Västerhavet men resultatet av detta skifte syns tydligast i norra Bohuslän där fisket har haft större betydelse under längre tid. I Halland har också en mer mångsidig arbetsmarknad vuxit fram. 

 

 

Riksantikvarieämbetets system FMIS är det officiella planeringsunderlag som redovisar fornlämningar.

Klicka för större bildvisning (öppnas i nytt fönster)