Trakten kring Västra Tunhem

Västra Tunhems socken är mycket rik på fornlämningar och området måste ha var tätbefolkat redan under förhistorisk tid. Från Halleberg och Hästevadet i norr till en bit söder om kyrkan finns ett stort antal gravfält, enstaka högar, stensättningar och andra fornminnen.
Gravfältet vid prästgården har troligen från början sträckt sig ner mot Västra Tunhems kyrka, vilken

Gravfältet vid prästgården har troligen från början sträckt sig ner mot Västra Tunhems kyrka, vilken uppfördes på 1100-talet. Foto: Malin Larsson

Ursprungligen var Västra Tunhems fornlämningar ännu fler, men många har med tiden odlats bort. Flera närliggande gravfält har sannolikt en gång hängt samman.

Det första stora gravfältet finns vid Rånnums ekdungar. Det ligger på en stor ekbevuxen åkerholme och har omkring 50 runda stensättningar och fem skålgropar.

Gravhögar och minnesmonument

Nästa stora fornlämningsområde är gravfälten vid Forstena. De är belägna upp i träddungarna på en åsrygg och har numera bara ett 20-tal gravar, främst högar och stensättningar. På en av de största högarna mitt i gravfältet står ett stort minnesmonument som restes 1903 över fältherren Lennart Torstensson på Forstena. Troligen har alla fornlämningarna en gång ingått i ett sammanhängande gravfält, som hört till gårdens forntida föregångare.

Troligen var området längs platåbergens fot ett viktigt stråk där många människor rörde sig.

Troligen var området längs platåbergens fot ett viktigt stråk där många människor rörde sig redan under järnåldern. Hästevadet, illustration till Linne´s resa på 1740-talet. Foto: Regionmuseum Västra Götaland

Inom området finns flera storgårdar, bland annat Rånnum, Nygård och Forstena, som delvis är kända från medeltidens slut. Storgårdarna var säten för viktiga stormansätter. Fornlämningsbilden och storgårdarna visar att området var ett viktigt centrum under järnåldern och att det behöll sin betydelse in i medeltiden.