Trakten kring Västra Porten-Smällen

Med tanke på gravfältets storlek kan man anta att det legat flera järnåldersgårdar i närheten av gravfältet. Man bodde i ensamliggande gårdar och brukade den lättodlade moränjorden på åkrar som låg i anslutning till gårdarna.
Gravfältet Västra Porten - Stora smällen

Gravfältet Västra Porten - Stora smällen ligger på en bergshöjd med utsikt mot en uppodlad dalgång i sydost. Nordre älv skymtar i sydväst. Foto: Malin Larsson

De som ligger begravda på gravfältet har troligen bott och brukat jorden i närheten av gravarna. Gårdarna och åkrarna låg ofta i kanten av dalgångarna på den lättodlade moränjorden. Troligen låg det flera gårdar nära Västra Porten - Stora Smällen. I samband med arkeologiska undersökningar strax söder om gravfältet har man funnit en sådan bosättning, där man bland annat påträffat flera huskonstruktioner från järnålderns olika perioder. Det största huset är en hallbyggnad som mäter hela 40 x 9 meter och som troligen är från vikingatiden.

Förutom gravfältet ”Västra Porten- Stora Smällen” finns flera ensamliggande gravar och boplatser av järnålderskaraktär i den närmaste omgivningen. Det finns dessutom flera mindre gravfält i närheten. Ett av de större finns i Vena ungefär två kilometer väster om Västra Porten - Stora Smällen.

Flera fornborgar i närheten

Det finns också flera fornborgar i närheten. En ligger på Ranneberget drygt tre kilometer söder om gravfältet. En annan ligger cirka tre kilometer öster om gravfältet på Hisingssidan av Nordre Älv på ett berg som kallas för Rannebergs näsa. Även den stora borgen vid Djupedal ligger inte långt bort, cirka sex kilometer sydöst om gravfältet på Hisingssidan. Fornborgar dateras ofta till mitten av järnåldern, men kan vara både äldre och yngre. I Västsverige ligger de alltid på höjder, gärna med branta stup på åtminstone en sida. Idag kan man ofta se rester av murar, bestående av stenar som fogats samman utan murbruk (kallmurning).

Exakt vad fornborgarna var för typ av anläggningar vet man inte riktigt. En vanlig teori är att de hade någon form av försvarsfunktion, kanske som tillflyktsort i orostider. I dessa gränstrakter med viktiga vattenväger kan man nog tänka sig sådana funktioner. Andra teorier är att de fungerade som handelsplatser, kultplatser, boskapsfållor eller vårdkasar. Kanske hade de olika funktioner under olika perioder.