Gårdens historia

Vallby omnämns första gången 1540 i Gustav Vasas jordebok. Byn bestod då av två skattehemman och en frälselägenhet. Gårdsnamnen Sörgården och Nolgården används först i jordeboken 1685. Gårdarna har haft flera brukningsenheter.

Men Vallbys historia går säkert längre tillbaks än så. Namnet Vallby brukar förknippas med järnåldern och betyder troligen ”boplats där djuren går i vall (bete)”. Här finns också en mängd fornlämningar från järnåldern, bland annat ett stort gravfält, stensättningar och en runsten.

Gårdarna låg samlade i en by fram till i början på 1800-talet. Sörgården hade då sex gårdsbruk. Under 1800-talets första hälft flyttade flera gårdar ut från bytomten. Den gård som idag är kulturreservat ligger ungefär 200 meter öster om den gamla byn. Genom laga skifte 1852 fick varje gård sina ägor samlade i var sitt skifte.

Backsippor vid Vallby Sörgårdens smedja. Foto: Lisa Ragnarsson

Gårdarna låg samlade i en by fram till i början på 1800-talet. Sörgården hade då sex gårdsbruk. Under 1800-talets första hälft flyttade flera gårdar ut från bytomten. Den gård som idag är kulturreservat ligger ungefär 200 meter öster om den gamla byn. Genom laga skifte 1852 fick varje gård sina ägor samlade i var sitt skifte.

När gårdens ägare Tyra Johansson avled utan arvingar 1996 tillföll Vallby Sörgården Allmänna arvsfonden. Gården hade då varit i samma släkts ägo sedan slutet av 1700-talet. Tack var ett lokalt engagemang avvärjdes planerna på auktion och istället blev Tidanbygdens och Wäring-Locketorps hembygdsföreningar ägare till gården. Föreningen Vallby Sörgården bildades för att bruka gården med fastighetsbeteckningen Vallby 2:36.