Stormaktstid

Stormaktstiden är vad man brukar kalla perioden mellan 1611 och 1718, från det att kung Gustav II Adolf kom till makten till Karl XII:s död. Namnet kommer av Sveriges militära expansion, först i samband med trettioåriga kriget, och senare under kungar som Karl X Gustav och Karl XII. Under stormaktstiden utvecklades också statsapparaten. Bland annat ändrades regeringsformen och grundlagen.

En miljon invånare

Uppskattningsvis hade Sverige, inom sina nutida gränser, omkring en miljon invånare vid 1600-talets början. Då är även Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen medräknade, landskap som blev svenska för gott först under mitten av 1600-talet. Hundra år senare hade befolkningen troligen ökat med runt en halv miljon.

Västergötland upplevde en stadsbildningsperiod i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Mariestad grundades 1583, Göteborg 1619-21, Alingsås 1619 och Borås 1621. Fortfarande bodde dock en majoritet av befolkningen på landsbygden.

Kalmar domkyrka i barockstil ritades av arkitekten Nicodemus Tessin den äldre. Foto beskuret:  J E Olsson, Riksantikvarieämbetet
Kalmar domkyrka i barockstil ritades av arkitekten Nicodemus Tessin den äldre. Foto beskuret:  J E Olsson, Riksantikvarieämbetet

De många krigen under 1600-talet påverkade landet och dess bondebefolkning på många sätt. Ett exempel är att många unga män togs ut i krigstjänst för att aldrig återvända. Bristen på män medförde bland annat brist på arbetskraft.

Häxprocesserna kulminerar

Under 1600-talet pågick häxprocesserna över hela Europa. Åtskilliga personer, mestadels kvinnor, åtalades under minst sagt tveksamma former för häxeri och samröre med djävulen. I Sverige kulminerade hysterin 1668-77. Under denna nioårsperiod anklagades runt 850 personer för häxeri. En tredjedel avrättades. Inom arkitektur och konst ersatte den svulstiga barocken den stramare renässansstilen. I Sverige representeras barocken bl a av arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä. (Kalmar domkyrka, Drottningholms slott) och hans son, Nicodemus Tessin d.y. (Stockholms slott).

En kvinnlig regent

Drottning Kristina (1626-1689, regent 1632-1654) bjöd gärna in kulturpersonligheter till sitt hov. En som kom till Stockholm var den franske filosofen René Descartes, som också avled där 1650. Exempel på berömda svenskar från perioden är poeten Lasse Lucidor, kompositörsfamiljen Düben och Uppsalaforskaren Olof Rudbeck d. ä., känd för medicinska studier och patriotiska eposet Atlantica.

Christoffer Polhems tekniska landvinningar kom senare att ge honom namnet ”den svenska mekanikens fader”. Bland de litterära verken är än idag Erik Dahlberghs planschverk Suecia Antiqua et Hodierna en viktig källa till såväl 1600-talets arkitektur som äldre byggnadsverk och fornlämningar.

Göteborg i slutet av 1600-talet

Göteborg i slutet av 1600-talet (Suecia Antiqua et Hodierna, band 3, plansch 37). Skansen Lejonet syns i förgrunden. Foto: Marcus Andrae, Kungliga Biblioteket

 

Drottning Kristina (målning av David Beck 1650). Foto: Nationalmuseum
Drottning Kristina (målning av David Beck 1650).
Foto: Nationalmuseum