Bronsålder

Bronsåldern i södra Skandinavien delas vanligen in i äldre bronsålder (ca 1800-1100 f. Kr.) och yngre bronsålder (ca 1100-500 f. Kr.). Sitt namn har tidsperioden fått för att man började tillverka brons, som är en legering mellan koppar och tenn.

Långväga handelskontakter

Europa under bronsåldern kännetecknas av handelskontakter. Koppar och tenn, förutsättningarna för bronset, fanns inte överallt och blev därför viktiga handelsvaror.

Även Norden var en del av detta handelsnät. Det märks inte minst på de importerade föremål, bland andra praktfulla svärd, som man har hittat i bronsåldersgravar.

Rekonstruerade hus på bronsåldersgården på Vitlycke Museum. Foto: Vitlycke Museum

Både folk och fä

Bronsåldern var ett bondesamhälle. Man bodde i långhus, ofta ett par eller några få hus tillsammans. Ena halvan av huset fungerade som fähus. I den andra halvan bodde människorna, flera generationer tillsammans. Vanliga husdjur var får, kor, grisar, hundar och ibland hästar. Runt husen låg små åkrar, som bearbetades med hjälp av årder, plogens föregångare.

Det odlades bland annat korn, speltvete (idag mer känt som dinkel), brödvete, ärter, bönor och hirs. Nötter och andra vilda växter, mjölkprodukter, kött från tamdjur och vilt samt fisk var andra viktiga råvaror i bronsåldersköket. Trots att man kunde tillverka egna bronsföremål, förblev flintredskap länge vanliga. Bronset var en lyxprodukt, något att göra smycken och praktföremål av.

Så småningom började dock skäror, arbetsyxor och andra vardagsredskap i brons produceras i större skala och bli vanligare runt om i gårdarna. Bronsstatyetter och hällristningar visar på dyrkan av solen och fruktbarheten men också på att mer krigiska gudomar har fått en plats i människornas världsbild.

Häst som drar solen, Fossum Balken. Foto: Vitlycke Museum

 

Armring i guld från Skärje i norra Bohuslän. Foto: Statens Historiska Museum
Armring i guld från Skärje i norra Bohuslän. Foto: Statens Historiska Museum

 

Bälteskål och bältekupa i brons från Vårkumla söder om Falköping
Bälteskål och bältekupa i brons från Vårkumla söder om Falköping. Båda föremålen hörde till en finare kvinnodräkt. Bälsteskålen bars troligen i bältet som en sorts väska. Bältekupan bars på magen. Kallas också för hängkärl och bältesplatta. Foto: Statens Historiska Museum