Trakten kring Tanum

Traditionen att hugga in bilder i berget tog sin början i slutet av yngre stenåldern och slutade inte förrän en bit in på järnåldern. För människorna som levde i slutet av hällristningsepoken måste det ha framstått som att man ristat i berget sedan tidernas gryning.
Gravrösen vid Vitlycke. Foto: Vitlycke Museum

Bredvid hällristningarna är den mest uppenbara lämningen från den bohuslänska bronsåldern de rösen som många gånger ligger på öarna, i det som då var den yttre skärgården. Det finns också många rösen på dagens fastland och då på höjdlägen.

Man begravde inte bara sina döda i rösen under bronsåldern. Norr om Tanumshede har man undersökt stensättningar som daterats till övergången mellan äldre och yngre bronsålder, omkring 1100 f. Kr. Här hittade man också ett bronssvärd som förmodligen importerats från Mellaneuropa.

Strax norr om Tanumshede, vid Skärboälven, undersöktes en boplats i början av 1990-talet. Man hittade bland annat härdar, kokgropar och vad som verkar ha varit ett förråd med flera kilo förkolnade sädeskorn. Lite längre österut, längs vägen mot Lur, har man också hittat bosättningsspår från bronsåldern.

Bronssvärdets klinga var anfrätt

Bronssvärd funnet nära Tanumshede. Akvarell Anders Andersson, RAÄ