Västergötlands medeltidskyrkor

Kyrkobyggandet i Västergötland tog fart redan under 900-talet, när de första kristna församlingarna etablerades. Dessa kyrkor var vanligen uppförda på privat initiativ och byggda som gårdskyrkor.

Byggnadsmaterialet i de tidigaste kyrkorna var i huvudsak trä. Ingen sådan kyrka är bevarad idag.

Under 1100-talet började man bygga kyrkor i sten. En del av dem ersatte en äldre träkyrka, men många byggdes på nya platser i och med att sockensystemet infördes. På 150 år byggdes nästan 400 stenkyrkor i Västergötland. Kyrkorna byggdes vanligen i sandsten, kalksten eller tuktad gråsten. De var små, ibland bara 20-30 kvadratmeter stora.

Nästan samtliga av Västergötlands medeltida stenkyrkor är byggda enligt den romanska kyrkoplanen. Grundplanen för en romansk kyrka är ett långhus med ett kor i öster. Ofta byggdes en halvcirkelformad absid som avslutning på koret, och ibland fanns ett torn i väster. Kyrkans huvudingång låg vanligtvis på långhusets södervägg, nära den västra gaveln.

 

Planskiss över Suntaks gamla kyrka

Planskiss över Suntaks gamla kyrka. Den är ett typiskt exempel på den romanska kyrkoplanen. Sakristian är en senare tillbyggnad.

Invändigt kunde kyrkan vara dekorerad med väggmålningar. Några valv fanns inte, utan vanligtvis var taket öppet till takstolarna. En dopfunt brukade stå vid ingången, och ibland fanns det bänkar för församlingen. På långhusets östra kortvägg, mot koret, fanns ett altare tillägnat jungfru Maria och ytterligare ett som kunde vara helgat åt en av apostlarna eller kyrkans skyddshelgon. Koret var det allra heligaste, där högaltaret fanns. Det skiljdes från långhuset med en vanligen välvd öppning, en s.k. triumfbåge, samt ett korskrank.

På 1200-talet kom den gotiska stilen till Sverige från Europa. Då stod redan de romanska sockenkyrkorna på plats, vilket medförde att mycket få helt gotiska sockenkyrkor finns i Västergötland. Däremot moderniserade man gärna de gamla kyrkorna genom att slå valv i långhusens tak och på andra sätt dekorera om kyrkorna invändigt. Typiskt för den gotiska stilen är spetsvalv.

 

Spetsbågefönstret i absiden är ett exempel på ett gotiskt stilelement.

Spetsbågefönstret i absiden är ett exempel på ett gotiskt stilelement. Foto: Henrik Zedig

Under senmedeltiden byggdes kyrkorna många gånger ut med vapenhus och sakristior. Även under senare århundraden tillkom diverse moderniseringar och anpassningar till den protestantiska mässan. Under 1700- och 1800-talet började många av de gamla sockenkyrkorna bli för små och ansågs dessutom föråldrade. I många fall byggde man ut och förändrade kyrkorna efter tidens ideal, men i andra fall byggde man en helt ny kyrka och rev den gamla.