Trakten kring Suntak

Den första kyrkan i Suntak byggdes i ett Sverige som helt nyligen blivit kristnat, det vill säga under tidig medeltid. I området kring Suntak finns flera kyrkor som uppförts under samma tid.

Suntak har samma efterled i sitt namn som närliggande Baltak, Vättak och Ettak. Efterleden –tak kommer av teg, alltså åker. Förleden Sun- är antingen bildat av mansnamnet Sunte, eller kanske troligare av sund, som här syftar på en smal remsa sankmark. Detta stämmer bra med terrängen kring kyrkan, som tidigare var vattensjuk.

Kyrkor från 1100-talet

Vid samma tid som Suntaks gamla kyrka uppfördes, byggde man också kyrkor i de kringliggande socknarna. Valstad, Hångsdala, Velinga och Östra Gerum har alla kyrkor med rötter i 1100-talet. Dimbo och Vättak är exempel på platser där de medeltida kyrkorna rivits och ersatts av nya.

Hundratals hålvägar

Söder och väster om Suntak ligger flera hålvägar, det vill säga gamla färdvägar som slitits ner så att de liknar breda diken. Hålvägar brukar dateras till yngre järnålder och tidig medeltid. Sydväst om Suntak, mellan Kymbo och Sandhem, finns Sveriges största hålvägssystem. Här finns hundratals hålvägar som är resterna av den gamla Eriksgatuleden mellan Jönköping och Falköping samt vägarna till kvarnarna vid Tidan.


Minnesmärket över slaget vid Gestilren finns utanför Varv. Foto: Henrik Zedig

Drygt en mil norr om Suntak ligger Kungslena, där en borg låg på medeltiden. Här utkämpades ett fältslag mellan erikska och sverkerska ätten 1208. De båda ätterna var rivaler om Sveriges kungakrona. I Varv söder om Kungslena finns ett minnesmärke över slaget vid Gestilren 1210.

 

Förutom medeltida lämningar finns det gott om gravar från järnåldern i trakten kring Suntak. Det kan rentav vara så att den lilla höjd som kyrkan ligger på i själva verket är resterna av en storhög från förkristen tid.