Trakten kring Skee

På järnåldern låg Skee vid en havsvik, som slingrade sig in vid Strömsvattnet och där förgrenade sig i en nordlig och en sydlig arm. Den sydliga armen fortsatte förbi Skee och slutade först ytterligare några kilometer söderut.
Grönehög vid Blomsholm, Bohusläns största gravhög. Foto: Bo Niklasson

I norr gick vattnet förbi Blomsholm, där man än idag kan se monumentalgravar, som det stora stenskeppet vid Blomsholms säteri, samt Bohusläns största gravhög, Grönehög.

Gånggrift och boplatser

Högar, stensättningar och ännu ett par gravfält runt Skee prästgård är från järnåldern, medan de ryggade fornåkrarna som ligger mellan gravfälten är från medeltiden eller senare. Flera gårdar i området har också medeltida anor. Söder om gravfälten ligger en gånggrift. Gånggrifter byggdes som gemensamma gravar för flera människor, kanske en släkt eller klan, under yngre stenåldern, för omkring 5 000 år sedan. Från stenåldern är förmodligen också de rester av boplatser man har hittat i området.

Gravfält med domarringar

Bara ett par kilometer sydost om Skee prästgård ligger gravfältet Dårskilds högar. Gravfältet, som utmärks av sina många domarringar, är omgivet av ytterligare gravar från brons- och järnålder. Fynd av bland annat flinta tyder på att människor bodde här redan på stenåldern.

Fler lämningar från järnåldern är storhögar som Danmarkshögen i Håve, Dyrehögen i Treje och en hög i Vättland, uppkallad efter en vikingahövding som ska ha hetat Brynjolf Ulfalldi. I Vättland finns också ett hålvägssystem, gamla färdvägar som förmodligen är från järnålder eller medeltid.

De gåtfulla fornborgarna

Några kilometer från Skee ligger också fornborgar, både i söder och i öster. Exakt vad fornborgarna användes till vet man inte riktigt. De dateras ofta till mitten av järnåldern, men kan vara såväl äldre som yngre. En vanlig teori är att de hade någon form av försvarsfunktion, kanske som tillflyktsort i orostider. Andra teorier är att de fungerade som handelsplatser, kultplatser, boskapsfållor eller vårdkasar. Kanske hade de olika funktioner under olika perioder.

Hällristningar från bronsåldern

En annan stor fornlämningsgrupp i Skee-trakten är hällristningarna. De gjordes under bronsåldern och är därmed mellan 2500 och 4000 år gamla. Bland annat finns det hällristningar vid Massleberg.

Ortnamnet Skee är också intressant. Vad det betyder och vad det kommer av är mycket omdiskuterat – det kan betyda så vitt skilda saker som skiljeställe för boskap, kapplöpningsbana eller kultplats. Forskarna lutar dock åt att beteckna det som ett sakralt namn – Skee ska alltså ha varit en helig plats eller kultplats under förkristen tid.