Trakten kring Skändla

Skändlaberget ligger i ett av länets fornlämningstätaste områden. Det är framförallt en mycket rik järnåldersbygd med ett stort antal gravfält, men här finns också andra typer av fornlämningar från olika tidsperioder.
Skändlabergets fornborg.

Skändlabergets fornborg. Den branta bergväggen bildar en naturlig försvarsvägg där fienden inte kunde ta sig upp. Foto: Malin Larsson

Ön Hisingen har varit attraktiv för människor ända sedan stenåldern. Här möter sötvatten från Göta älv och Nordre älv salt havsvatten, vilket gett god tillgång på fisk. Älvarna har också varit bra farleder, man har lätt kunnat ta sig mellan olika typer av miljöer för jakt och fiske, från öppen skärgård till inlandets skogar. Dessutom var kustklimatet milt och det fanns gott om skyddade boplatslägen.

Skändlaberget ligger i ett av länets fornlämningstätaste områden, norra Hisingen, som idag är uppodlad lerslätt genombruten av bergshöjder. I forntiden var detta ett skärgårdslandskap där havsbotten successivt har frilagts genom landhöjningen.

Boplatser, gravfält och hällkistor

Det är en bygd med ett stort antal gravfält från järnåldern, men det innehåller också en stor mängd andra fornlämningar av olika typer och från olika tidsperioder. Här finns ett femtontal boplatser från stenålder och rika boplatser från bronsålder. Gravfälten från järnåldern är minst tjugofem stycken och innehåller förutom högar och gräsbevuxna stensättningar även äldre typer av gravar som domarringar och resta stenar och även i något fall en tresidig stensättning. Utöver hällkistan på Skändlabergets sydsluttning finns en på åskrönet vid Askesby. Mitt på Skändlaberget finns områdets enda fornborg.