Trakten kring Norra Vånga

Storhögar från brons- eller järnåldern är lämningar efter ett bondesamhälle, där människor jagade, fiskade, odlade och födde upp djur. Det är lätt att tänka sig dåtidens samhälle som primitivt och isolerat, men handelskontakterna med övriga Europa var livliga, och influenserna utifrån många.
Lumbers hög är en så kallad storhög. Foto: Andrea Grave-Müller

Mörkfärgningar, slaggklumpar och skörbränd sten som hittats i åkerjorden i och kring Norra Vånga kan vara rester efter förhistoriska boplatser.

Runt om i trakten finns gott om gravar från brons- eller järnålder, främst stensättningar, högar och domarringar. Flera gravfält kan dateras till järnåldern. Spår av åkrar från brons- eller järnålder finns också. I Vånga har man funnit en gammal stockbåt, som idag finns på Ekehagens forntidsby. Ett fynd av en bronsyxa har också gjorts i trakten.

Offermossen i Finnestorp

En dryg mil söder om Norra Vånga ligger Finnestorp, där en stor offermosse fanns under äldre järnåldern. De första fynden gjordes redan i början av 1900-talet och offerplatsen förmodades då ha en ganska begränsad utbredning. Även om fler fynd gjordes i mitten av 1900-talet, ansågs Finnestorp fortfarande vara liten jämfört med de stora offermossarna i Danmark. Senare års arkeologiska undersökningar tyder dock på att området är mycket större än man hittills trott.

Framför allt verkar man ha offrat efter stora krigssegrar – fynd av hästben och hästutrustning, svärd, spjutspetsar och andra vapen tyder på det. Man tror också att mossen kan ha använts till offer för fruktbarhet. Offermossen användes ca 200-600 e. Kr., alltså under senare delen av romersk järnålder och under folkvandringstid.

Runstenen finns vid prästgården i Norra Vånga. Foto: Andrea Grave-Müller
Runstenen finns vid prästgården i Norra Vånga. Foto: Andrea Grave-Müller

Vad står det på runstenen?

I Norra Vånga finns en av landets äldsta runstenar. Inskriften på stenen är gjord med den äldre futharken eller runalfabetet, som bestod av 24 tecken till skillnad från vikingatidens 16-typiga futhark. Inskriften är förmodligen från 500-talet e. Kr. och utläses haukothuR. Den första delen av ordet, hauk- kan betyda ”hök”, men hela ordets betydelse är okänt. I Norra Vånga och grannsocknen Edsvära finns ytterligare ett par runstenar, men de är från vikingatiden.