Trakten kring Levene

När man befinner sig på en plats som Levene äng är det inte så svårt att föreställa sig hur människorna här bodde och arbetade på åkrarna och hur de vallade sina kor förbi sina förfäders gravar. Men vad vet man egentligen om livet i järnålderns Västergötland?
Gravar på Levene äng. Foto: Andrea Grave-Müller

Att trakten kring Vara och Levene var ganska tättbefolkad redan för ett par tusen år sedan vittnar de många fornlämningarna om. Runt om i landskapet finns det gott om gravfält med stensättningar och högar av samma typ som på Levene äng.

I trakten kring Levene äng finns gott om områden med sotfläckar i jorden tillsammans med röjningsrösen, stensträngar och fynd av keramikbitar, järnslagg och skörbränd sten. Detta är tecken på att människor bott här länge, redan under stenåldern.

Runstenen vid Levene kyrka. Foto: Andrea Grave-Müller
Runstenen vid Levene kyrka. Foto: Andrea Grave-Müller

Landets högsta runsten

Vid Levene kyrka står en 4,6 meter hög runsten, Sveriges högsta. En annan runsten är den berömda stenen i närliggande Sparlösa. Sparlösastenen är en ganska tidig runsten, daterad till 800- talet e. Kr. De flesta runstenar i Sverige är från 1000-talet. Kring Sparlösastenen finns en utställning som berättar om de intressanta inskriptionerna och bilderna på stenen.

Själva namnet ”Levene” har rötter i äldre järnåldern. Namnets efterled –ene kommer av –vin, som är ett uråldrigt ord för betesmark.

Mer om gamla ortnamn står att läsa på Riksantikvarieämbetets webbplats.