Det medeltida Kongahälla

Kongahälla är en av Nordens äldsta städer. Staden nämns ofta i sagolitteraturen, vilket kan betyda att här fanns en stadsbildning redan på 900-talet. Men pålitliga skriftliga belägg för staden finns först från i början av 1100-talet.

Det gamla stadsområdet är åkermark idag.  Foto: Malin Larsson
Det gamla stadsområdet är åkermark idag. Nordre älv och Munkholmen skymtar i bakgrunden. Foto: Malin Larsson

Staden Kongahälla låg på ett smalt och flackt område norr om Nordre älv. Läget var strategiskt. Vid Nordre älv möttes en gång Norge, Sverige och Danmarks gränser. Stora delar av stadsområdet är åker idag. Några av de få synliga resterna av staden finns på Klosterkullen som låg i stadens norra del.

Kongahälla kom med sitt strategiska läge att bli en av Norges viktigaste städer. Här bedrevs hantverk och handel. Människor och varor fraktades på älven mellan kust och inland. Men stadens läge var också utsatt. Kongahälla var Norges sydligaste stad alldeles inpå den svenska gränsen. Staden utsattes flera gånger för härjningar och bränder.

Mest betydande var staden under 1200-talets första hälft då bland annat borgen på Ragnhildsholmen byggdes. Under hela medeltiden fanns två kloster i Kungahälla. Det ska också ha funnits tre kyrkor.

Staden tappar makt

Så småningom minskade stadens politiska och ekonomiska roll. De fanns troligen framförallt två orsaker: Tillkomsten av Marstrand, som kan ha försvagat Kungahälla ekonomiskt. När sedan Bohus fästning byggdes innebar det att det rikspolitiska intresset flyttades dit.

Kastellegårdens ekonomibyggnader idag.
Kastellegårdens ekonomibyggnader idag. När Kongahälla blivit förstört 1612 bildades Kastellegården av de gamla klosterdomänerna. Foto: Malin Larsson

År 1612 brändes Kongahälla ner av svenskarna, vilket kom att bli slutet för staden. Kristian IV beordrade 1613 att en ny stad skulle byggas nedanför Bohus fästning. Det gamla stadsområdet lades ut till jordbruksmark och blev grundstommen i nuvarande Kastellegården.