Trakten kring Södra Härene

Hällkistan på Jättakullen är från en tid långt innan Sverige fanns. Här levde en jordbrukande befolkning, som gjorde sina redskap av flinta och trä och som tillbad gudar vars namn är glömda sedan länge.
Gravfältet på Lundskullen. Foto: Andrea Grave-Müller

Jättakullens hällkista är däremot inte den enda i området. Ytterligare en välbevarad hällkista ligger på gravfältet Lundskullen någon kilometer längre söderut och en annan går att finna vid gården strax intill Lundskullen.

Fler hällkistor eller rester av hällkistor finns också ett par kilometer väster om Södra Härene och Fötene, vid Paradissjön öster om Ribbingsberg, i Fåglum och i Klåvnasten, några kilometer sydväst om Härene.

En av traktens hällkistor, bara 300 meter från Jättakullen, blev i början av 1950-talet utgrävd och borttagen. I hällkistans inre visade det sig att jordlagren blivit rejält omrörda. Bland annat hade en ugn murats upp mot en av väggarna i sen tid. Bland fynden arkeologerna gjorde fanns ett flertal flintdolkar (varav några mycket välgjorda), spjutspetsar och pilspetsar i flinta, skifferhängen, keramikkärl och keramikfragment, skelettrester och omkring trettio liter brända ben från människa och djur. De brända benen tyder på att hällkistan använts för begravningar även under bronsåldern, en bild som stärks av att en del av keramiken bedömdes vara av bronsålderstyp.

Exakt var människorna bodde under yngre stenåldern vet man inte, men arkeologerna har funnit spår som tyder på att boplatser funnits exempelvis i Fölene sydväst om Södra Härene, där man bland annat funnit både flintavslag och flintredskap.

Runt om i trakten finns också många platser med skålgropar, en form av hällristning kan vara från stenåldern. Skålgropar förekommer bland annat på megalitgravar.

Genom landskapet flyter Nossan, som var en viktig transportled.