Hagadösen

I Stala socken på Orust ligger Hagadösen - Bohusläns mest kända fornlämning. Du hittar den i både skolböcker och uppslagsverk. Den byggdes för nästan 6000 år sedan och är äldre än Egyptens pyramider.
Hagadösen. Foto: Leif Johansson

Dösen, gånggriften och hällkistan kallas megalitgravar eller stenkammargravar. Dösen är den tidigaste av dessa megalitgravar och byggdes för ungefär 6 000 år sedan under en period som inom arkeologin kallas för neolitikum, det vill säga den yngre stenåldern. Dösens kammare är närmast fyrkantig och består av fyra resta block på vilket det vilar en takhäll. Graven är omgiven av en jordhög med en kantkedja av glest lagda mindre stenar.

Dösen byggdes under en tid då människan försiktigt börjat bruka jorden. De karakteristiska trattformiga keramikkärl som de första jordbrukarna, dös- och gånggriftsbyggarna tillverkade har gett namn åt denna period - trattbägarkulturen.

År 1915 undersöktes Hagadösen av arkeologerna Vilhelm Ekman och Arvid Enqvist. I dösens kammare påträffades en skafthålsyxa, ett skifferhänge, två skivskrapor av flinta, två spån, en flintdolk samt en ringpärla i bärnsten. Alla fynden, förutom pärlan, är från en senare period som kallas för hällkistotid. Detta visar att dösarna användes för begravningar långt fram i tiden.

 

Att tänka på som besökare

  • Hagadösen ligger på privat mark, med boende runt omkring.  Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och att inte skräpa ner.
  • Stigen går delvis genom en hage som på sommaren betas av kor. Hundar ska hållas kopplade.

Litteratur

Orust, historia och miljö. Kulturmiljöprogram för Orust kommun, Uddevalla, 1994


 Så hittar du hit

Hagadösen ligger mellan Tegneby och Stala på södra delen av Orust. Dösen är skyltad från länsväg 178 (Varekil-Ellös).

Parkering och informationsskylt finns vid Mällby gård. Härifrån leder en 300 meter lång gångstig fram till Hagadösen.

Visa på karta