Trakten kring Fåglum och Södra Härene

Exakt hur gamla hällristningarna vid Godegården är vet man inte. Hällristningar av den här typen brukar dateras till bronsåldern, men motivet med fotsulor och skålgropar finns redan under yngre stenåldern.
Jättekullens hällkista i Södra Härene. Foto: Andrea Grave-Müller

Hällristningshällen vid Godegården söder om Fåglum är inte den enda i området, även om motivet med alla fotsulor är ovanligt. Flera stenblock och hällar med skålgropar finns lite varstans i trakten, men flest skålgropar kan Sättebergskullen i närliggande Södra Härene stoltsera med – här finns runt 225 skålgropar och 35 fotsulor inhuggna.

Stockbåtar och bronssvärd

Nossan, som flyter fram bara ett par kilometer från hällristningarna vid Godegården, var en viktig förbindelslänk i landskapet. På vattnet kunde man färdas med stockbåtar – två sådana hittades 1938 nära Jämnesjön öster om Fåglum. Ett annat fynd som har gjorts i Nossan är ett bronssvärd.

Andra möjliga spår av bronsålderslandskapet i närheten av Fåglum är några områden med röjningsrösen från odling, rösen, gravhögar och stensättningar och fynd av flintföremål. Flera av de lämningar är dock inte närmare daterade, och kan vara såväl äldre som yngre.

Jättakullens hällkista

Här och var i landskapet, ofta nära Nossan, finns hällkistor, gravar från yngre stenåldern. Den största, Jättakullen, ligger i Södra Härene, mitt emot kyrkan. Det är möjligt att hällkistorna var mer eller mindre samtida med ristningarna i Godegården, eller att de i alla fall inte var äldre än att folk kände till att deras förfäder låg begravda innanför de stora stenhällarna.