Godegårdens hällristningar

På en slät häll strax norr om Härene, alldeles intill vägen mellan E20 och Fåglum, finns bilder av fötter i alla storlekar inknackade. De höggs in för minst 3 000 år sedan, under bronsåldern eller yngre stenåldern.
Vid Gordegårdens häll finns såväl fötter i par som ensamma fotsulor. Foto: Henrik Sten

Hällristningarna ligger nära Godegården söder om Fåglum och är inhuggna på en plan häll som mäter femton gånger fem meter. Här finns omkring nittio bilder av fotsulor och ett trettiotal skålgropar. Omkring hälften av fotsulorna är ordnade i par.

Hällristningarna upptäcktes i mitten av 1800-talet. På 1870-talet täckte man över hällen med jord för att kunna inlemma den i den omgivande åkermarken. Ristningarna grävdes dock fram igen och dokumenterades 1911.

När ristningarna besiktigades 1993 var de övervuxna med mossa och lavar. Tre år senare rengjordes och målades hällen därför, samt dokumenterades på nytt. Försommaren 2008 rengjordes hällen och en ny imålning genomfördes. Om hällristningarna ursprungligen var imålade vet man inte. Anledningen till att man målar dem idag är främst för att göra det lättare att se dem.

Vanliga motiv

Kombinationen fotsulor och skålgropar förekommer i hela Syd- och mellansverige, men särskilt i nordvästra Skåne, Östergötland och i centrala Västergötland. Ristningstypen finns också bland annat i Danmark, på Bornholm och på kontinenten.

Förutom på lösa stenblock och klipphällar, förekommer kombinationen på megalitgravar. Det gör att dateringen till bronsålder är omdiskuterad – megalitgravarna byggdes nämligen under yngre stenåldern, perioden som föregick bronsåldern. Det är alltså möjligt att hällristningarna utanför Fåglum är från stenåldern, men det kan också vara så att traditionen att hugga in motivet på hällar och klippblock istället för megalitgravar uppstod först senare.

Vad betyder motivet?

Flera tolkningar finns och en som ofta framförs är att fotsulorna symboliserar en gud eller gudinna som var alltför helig för att avbildas på annat sätt.

Skålgroparna kopplas vanligen ihop med offer och fruktbarhet. Långt in i modern tid har folk offrat exempelvis smör i groparna för att blidka älvor och småfolk (därav det alternativa namnet älvkvarnar).

Att tänka på som besökare

Hällristningarna ligger på privat mark. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Litteraturtips

Anne-Sophie Hygen och Lasse Bengtsson: Hällristningar i gränsbygd


 Så hittar du hit

Hällristningarna ligger nära E20, längs vägen mellan Fåglum och Södra Härene. Gratis parkering finns vid vägen.

Visa på karta