Trakten kring Flyhov och Husaby

Närheten till Vänern, som förmodligen var en viktig förbindelslänk innan vägbyggandet var särskilt utvecklat, var troligen en av orsakerna till att det var populärt att bosätta sig just här. Tack vare det finns det idag rikligt med spår från de människor som en gång i tiden valde att leva sina liv på platsen.
Stenvalvsbro vid Gössäter. Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ

Omkring en halvmil väster om Flyhov finns det fler hällristningar – bland annat skeppsristningar – vid Blomberg. Hällristningar av den här typen är annars ovanliga i Västergötland.

Det har förmodligen funnits ännu mer hällristningar. Det finns exempelvis uppgifter om att en skeppsristning ska ha funnits vid en skogsstig mellan Hällekis och Forshem. Man har inte lyckats hitta denna, och det är troligt att den har förstörts, kanske vid ett vägbygge.

Från bronsåldern är relativt få boplatser kända. En har funnits inne i tätorten Götene. Där har människor bott från yngre bronsåldern, cirka 1100-500 f. Kr., in i romersk järnålder, fram till 500 e. Kr. Man känner till flera boplatser från stenåldern och järnåldern i Götene kommun, och det är inte omöjligt att människor har bott på flera av de här platserna även under bronsåldern.

Den gravtyp som främst förknippas med bronsåldern är rösen. I Götene kommun finns rösen bland annat i Forshem. Närmare Flyhov fanns en gång ett röse i Kinne-Kleva, men detta togs bort i slutet av 1800-talet. En spjutspets av brons tillvaratogs, men den har sedan dess kommit på villovägar.