Trakten kring Blomsholm

I trakten runt Blomsholm finns många stora gravar. Här får den stora domarringen, storhögen och skeppsättningen sällskap av ytterligare storhögar som till exempel Grönehög och Kungshögen.

Under järnåldern var havsnivån ungefär tio meter högre än vad den är idag. Där Blomsholms öppna marker idag breder ut sig färdades människor i båtar för 1500 år sedan. Att ta sig fram på vattnet var både enklare och snabbare i jämförelse med terrängen på land. Områdets stora fornlämningar är placerade så att de var väl synliga från vattnet.

Grönehög

Inom synhåll från skeppssättningen i Blomsholm ligger storhögen Grönehög (ca 500 e. Kr.) med sitt omgivande gravfält. Det är den största gravhögen i Bohuslän. I början av 1900-talet undersöktes högen och teorin om att den var byggd över en hövding, eller en annan mäktig man, visade sig vara felaktig. De föremål som påträffades tolkas idag som att åtminstone en av de gravlagda var en betydelsefull kvinna.

Förr påstods det att Grönehög var hemsökt av övernaturliga väsen, och att det vissa nätter gick att se ett sken kring högen.

Grönehög. Foto: Bo Niklasson
Grönehög. Foto: Bo Niklasson

Förutom flera järnåldersgravar runt de stora gravfälten på Blomsholm finns här också andra lämningar. Uppgifter finns om flatmansgravar, vilket är gravar under marken som saknar synlig markör. Dessa gravar härstammar troligen från samma tidsepok som gravfälten. Yngre är troligen de fornåkrar och hålvägar som ligger i närheten.

På andra sidan E6 har det påträffats spår av ännu en järnåldersboplats. Där ligger också Kungshögen som är ytterligare en av områdets storhögar.

Fornborgen

Lite drygt 3,5 kilometer inåt landet ligger traktens närmaste fornborg. Denna typ av lämningar dateras oftast till mitten av järnåldern, men kan vara både äldre och yngre. I Västsverige är borgarna alltid belagda på höjder, gärna intill branta stup. Idag går det ofta att se rester av murar bestående av stenar som fogats samman utan murbruk, så kallad kallmurning.

Exakt vad dessa fornborgar användes till är idag osäkert. En vanlig teori är att de hade någon form av försvarsfunktion, kanske som tillflyktsort under oroliga tider. Andra återkommande teorier är att de fungerat som handelsplatser, kultplatser, boskapsfållor eller vårdkasar. Kanske hade de olika funktioner under olika tidsperioder.

Före gränserna

Norra Bohuslän och norska Østfold har stora kulturella likheter. Detta avspeglas bland annat i fyndmaterial, gravtyper och gravskick. Förmodligen hade människorna i trakten kring Blomsholm mer gemensamt med de som levde i de södra delarna av Østfold, än med de från andra centralområden i dagens Sverige. Under järnåldern fanns varken Sverige eller Norge och därmed heller inte några gränser. Språket hade ännu inte delat sig i svenska och norska. Förmodligen pratades det likadant i norra Bohuslän som i Fredrikstadstrakten lite längre norrut längs kusten.