Trakten kring Åsnebyn

Dalboslätten blev fullåkersbygd ganska sent. Under senare delen av 1700-talet och under 1800-talet odlades stora arealer upp i samband med den viktiga havreexporten.
Flygbild över Dalboslätten. Foto: PNN/RAÄ

Åsnebyn ligger i den nordvästra delen av Dalslands slättbygder. Landskapet här präglas av jordbruket. Fullåkersbygd med odling av spannmål, ärtor och potatis växlar bitvis med skogbevuxna höjder. Djurhållning är också viktig med moderna mjölk- och grisgårdar.

Till grund för dagens fullåkerslandskap ligger den uppodling som skedde i stor skala under senare delen av 1700-talet och under 1800-talet, i samband med den betydelsefulla havreexporten. Den ensidiga satsningen på havreodling medförde att det blev stor brist på betesmarker.

Det var i samband med havreepoken som boningshusen i två plan blev vanliga. Både boningshus och mindre ekonomibyggnader täcktes ofta med skiffertak. Havreepoken innebar också att många ladugårdar byggdes med fördubblade ladutrymmen.

Den ökade djurhållningen

Efter sekelskiftet 1900 blev djurhållningen allt viktigare med bland annat en ökad mejeriverksamhet. Brålanda och Mellerud blev viktiga centralorter för transport och förädling av jordbruksprodukter. Under 1910- till 1930-talet byggdes ett stort antal gårdsbyggnader kopplat till ökad djurhållning.

Olika typer av lämningar

Vid Åsnebyn finns flera olika typer av fornlämningar från järnåldern. Men området kring Åsnebyn är annars inte särskilt rikt på fornlämningar. Kring sjöarna Kolungen och Lille Kolungen finns framförallt kulturhistoriska lämningar efter tidigare bebyggelse. Det rör sig om husgrunder av torp och backstugor samt odlingsspår av olika slag. Här finns också några fyndplatser från stenåldern, skålgropar, två varggropar och ruiner efter en medeltida befästning vid Gunnarsnäs.