Trakten kring Åby

Människor har levt kring Åbyfjorden i åtminstone 6000 år. Men det är framförallt bronsålderns hällristningar som sätter sin prägel på landskapet.
Detalj av Åbyhällen. Foto: Malin Larsson

Under äldre stenålder var Åby ett skärgårdslandskap. Först under bronsåldern (ca 1800-500 f Kr) hade så stora delar av landskapet frilagts att vi skulle känna igen oss. Lägre liggande områden norr om gården var fortfarande en bred vik vid Åbyfjorden.

Det finns fornlämningar från alla förhistoriska perioder kring Åby säteri. Människor har levt kring Åbyfjorden i åtminstone 6000 år. Men det är framförallt bronsålderns hällristningar som sätter sin prägel på landskapet. De finns på både hällar och lösa block. Här finns ristningar av människor, djur, skepp och olika symboler. Men också enkla skålgropar, enstaka eller i grupp.

Rösen, boplatser och megaliter

Förutom hällristningarna är den mest uppenbara lämningen från bronsåldern stora gravrösen som ligger högt upp på bergskrönen med vida utsikt över hav eller landskap. Det finns flera sådana rösen i Åbys närhet.

Söder om Åbyhällen, på andra sidan dalgången, finns en brant bergvägg, som bildar ett klippöverhäng. Här har man funnit en boplats med en härd, en sotgrop och slagen flinta, som har daterats till övergången mellan stenålder och äldre bronsålder.

Undersökningar visar att stora, monumentala hällristningar som Åbyhällen ofta ligger i lägen där de varit synliga för många människor. Lägen som visar en tydlig anknytning till havet eller att de legat vid stråk eller naturliga passager i landskapet där många människor rört sig. I området kring Åby finns även andra monumentala fornlämningar i exponerade lägen. Det rör sig om flera stenkammargravar (dösar och hällkistor) från senare delen av stenåldern.