Uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, Delmål 1 Västra Götalands län

Löpnummer:
2005:51
Diarienummer:
 
ISBN/ISSN-nr:
 
Publicerad:
 
Sidantal:
23
Syftet med föreliggande studie var att, med enkla medel och inom ramen för löpande verksamhet, följa upp miljömålet God bebyggd miljö, delmål 1: Planeringsunderlag. Resultatet skall ligga till grund för bedömning av miljömålsuppfyllelse och presentation på miljömålswebben.

Arbetet avgränsades i denna studie till att studera hur God bebyggd miljö, delmål 1b, 1 c och delar av 1a har behandlats i aktuella översiktsplaner och detaljplaner från sex utvalda kommuner med geografisk spridning i länet.

Slutsatser av studien av översiktsplaner är att en kortfattad beskrivning av såväl kulturhistoriska som estetiska värden är tillräcklig för översiktsplanens syften. Det viktigaste är att man redovisar vilka värden som finns och vilka markanvändningsanspråk man har, samt att eventuella motstridiga intressen klargörs och vägs samman. Översiktsplanen bör vidare, som en miniminivå, ange vilka områden som berörs av vilka rekommendationer.

Resultatet av studien av detaljplaner visar att förhållandevis god hänsyn tas till de grönområden som är planlagda för ändamålet vid lokalisering av ny bebyggelse. Genom det slumpmässiga urvalet av ett fåtal kommuner, är det dock svårt att dra några slutsatser om länet som helhet. Att hitta en metod och ett mått för hur mycket arealen hårdgjord yta i tätorter och tätortsnära områden har ökat totalt sett är en viktig del i en fortsatt uppföljning av miljömålet god bebyggd miljö.

Gällande tillgängligheten i meningen avstånd till kollektivtrafik, verkar det sällan påverka placeringen av den nya bebyggelsen. Att planera för en minskad bilanvändning och skapa bättre förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter är en viktig strategisk fråga, som behöver behandlas i den översiktliga planeringen. Där ges möjligheten att långsiktigt arbeta med den övergripande strukturen av bebyggelse, vägar och spårvägar. Metoder och mått för att studera placeringen av ny bebyggelse i förhållande till restid och antal byten i förhållande till viktiga målpunkter behöver utvecklas som hjälp i kommunernas planering.
Kommentar: