Hur stor blir skörden? En inventering bland ekologiska växtodlingsföretag i Västra Götalands län och Värmlands län 2001-2003

Löpnummer:
2005:32
Diarienummer:
 
ISBN/ISSN-nr:
 
Publicerad:
2005
Sidantal:
26
Länsstyrelserna i Värmlands län och Västra Götalands län gjorde 2004 en inventering av resultat inom ekologisk odling av spannmål. Inventeringen genomfördes som en enkätundersökning, med frågor om resultat och insatsmedel i den ekologiska odlingen av spannmål under 2001-2003. 22 odlare i Västra Götalands län och 4 odlare i Värmlands län har svarat på enkäten.

I Västra Götaland var höstvete, havre och vårvete de vanligaste grödorna. I medeltal under de tre åren var avkastningen på de inventerade gårdarna 3 300 kg/ha för höstvete, 2 530 kg/ha för havre och 3 150 kg/ha för vårvete.

Till vårvete och höstvete har i stor utsträckning använts kväverika förfrukter (gröngödsling, ärter och åkerbönor), medan havre och råg ofta har odlats efter stråsäd. Skörden av stråsäd efter kväverika förfrukter har blivit bättre än där förfrukten har varit stråsäd.

Gödsling med Biofer, kycklinggödsel eller Vinasse användes i stor utsträckning till vår- och höstvete. Där gödsling har gjorts har skörden och proteinhalten oftast blivit högre än där inte ekologiska gödselmedel har använts.

Åkerbönor och ärter odlades också i stor utsträckning. Avkastningen var i medeltal under de tre åren 2 490 kg/ha för åkerbönor och 2 240 kg/ha för ärter. Åkerbönor odlades på större areal och de avkastade mer än ärterna alla åren utom 2002.

I Värmlands län var havre och ärter de vanligaste grödorna. I medeltal för de tre åren var avkastningen på de inventerade gårdarna 2 280 kg/ha för havre och 1 430 kg/ha för ärter.

Ogräsharvning efter uppkomst användes i stor utsträckning i både Värmland och Västra Götaland, men ogräsharvning före uppkomst gjordes endast i några få fall. Putsning av gröngödsling gjordes ganska intensivt.

Fånggröda användes på gårdarna i Västra Götalands län i nästan hälften av grödorna, både i höst-, vår- och trindsäd. Stubbearbetning användes i liten omfattning. På gårdarna i Värmlands län odlades inte fånggrödor och där var stubbearbetning något valigare.




Kommentar: