Ängsvallsprojektet

Ängarna blir färre och antalet blommor minskar - det vill vi ändra på! Länsstyrelsen undersöker mellan åren 2014 och 2017 långliggande vallars möjligheter att gynna den allt ovanligare ängsfloran.
Långliggande vall där hävdgynnade arter är på väg att etablera sig.

Ängsvallsprojektet

Länsstyrelsen har fått pengar 2014 till 2017 från Jordbruksverket för Försök- och utvecklingsprojekt för att utvärdera långliggande vallars möjlighet att komplettera länets traditionella slåtterängar. Det mesta av de traditionellt skötta slåtterängarna som fanns för 150 år sedan är idag betesmark, skog eller åker. Det har inneburit att de växter som är knutna till slåtterängarna minskar och en del riskerar att försvinna helt.

Enklare skötsel

Vi undersöker möjligheten att på ett relativt enkelt sätt utöka arealen artrika slåttermarker. På de långliggande vallar som magrar ut skulle man kunna använda sig av traditionella slåttertider i juli för att de hävdgynnade arterna skulle hinna blomma och fröa av sig. Vallen kan slås med traktor och höet kan efter torkning samlas upp maskinellt, till skillnad från de traditionella slåtterängarna. I projektet kommer det även ingå försök med att sprida in växter från artrikare ängsytor i trakten, så att floran på den långliggande vallen kan bli allt mer lik de ursprungliga ängsmarkerna.

Skötsel av ängsvall med traktorns hjälp. Foto: Ingvar Claesson

2014

Under sommaren 2014 inventerades ängsvallarna på deras innehåll av kärlväxter. Markägarna av ängsvallsskiftena samt 100 slumpmässigt utvalda lantbrukare med långliggande vall intervjuades om skötsel och planering av framtida brukande.

2015

Sommaren 2015 genomförde EcoCom AB fjärilsinventering. 10 traditionella slåtterängar valdes ut för jämförelse med ängsvallarna och inventerades på samma sätt som ängsvallarna 2014. På fyra ängsvallsskiften gjordes insåddsförsök av hävdgynnade arter.

2016

Sommaren 2016 utförde Sundh miljö fjärilsinventeringen. Insåddsförsöken följdes upp och samtliga ängsvallsskiften besöktes och skötseluppföljning genomfördes.

2017

Under sommaren 2017 ska ängsvallarna återinventeras med samma metod som 2014. Insåddsförsöken ska följas upp. En slutrapport för projektet kommer skrivas.

Du hittar allt material från 2014-2016 till höger på sidan.

Vända trenden

Miljöersättningarna har som mål att bevara de arter som finns kvar i landskapet idag. Den särskilda skötseln av artrika betesmarker är viktig, men vi vet att en del växter har svårt att föryngra sig. Många arter i betesmarkerna är kvar från slåtterängstiden. De är mer gynnade av slåtter i juli och hinner därför inte med fröspridning när skötseln sker med betesdjur. Dessutom ligger våra artrika marker ofta som små öar i landskapet och det skulle behövas större arealer artrika slåttermarker.  

Ängsskallra. Foto: Katrin McCann

Slåtterängar och åkermarker

I databasen TUVA som samlar information om slåtterängar och betesmarker finns det registrerat 524 slåtterängar fördelat på 526 hektar i Västra Götalands län. Många av dessa är steniga eller kuperade och kräver kunskap om lieslåtter. I länet finns också 195 000 hektar vall på åkermark. En liten del av dessa sköts som långliggande vall utan att gödslas. Här finns en möjlighet att hävdgynnade arter kan hitta en ny växtplats om marken sköts på rätt sätt.