Länsvapnet

Landskapen Dalsland, Västergötland och Bohuslän samt Göteborgs Stad bidrar med sina respektive vapen för att bilda det gemensamma länsvapnet för Västra Götalands län.
Länsvapnet

Tillsammans blir det en tjur och tre lejon: Dalslands röda tjur, Västergötlands svartgula lejon, Bohusläns blå lejon med rött fästningstorn och Göteborgs gula lejon på blåvit botten.

Västra Götalands läns vapen, fastställt 1998, beskrivs heraldiskt enligt följande:

Kvadrerad sköld, i första fältet Göteborgs vapen, i andra fältet Bohusläns vapen, i tredje fältet Dalslands vapen i courtoisie (med vapendjurets huvud vänt mot sköldens mittlinje), i fjärde fältet Västergötlands vapen.

Göteborgs vapen beskrivs första gången redan 1607 och fastställdes 1952. Det innehåller element ur riksvapnet, lejonet, kungakronan och skölden med tre kronor, som det anstår en stad som grundats som rikets värn mot väster.

Bohusläns vapen tillkom i all hast i samband med Karl X Gustafs begravning 1660. Då tillgreps helt enkelt den gamla staden Kungälvs vapen. Det fastställdes senast 1962. Byggnaden antas syfta på Bohus fästning och lejonet är hämtat ur Norges riksvapen.

Dalslands vapen nämns första gången i förteckningen över vapen i Gustav Vasas liktåg. Under 1940-talet diskuterades mycket om det morska djuret är en oxe eller en tjur. Vid fastställelsen 1942 fick det bli en tjur som ansågs passa de framåtsträvande dalslänningarna bäst.

Västergötlands vapen förekom redan under 1200-talet. Lejonet räknades som det förnämsta vapendjuret. På 1500-talet var det därför naturligt att ge det, näst Uppland främsta landskapet, ett lejonvapen. Vapenbilden från 1562 är identisk med den som fastställdes senast 1942.

Samtliga vapenbilder är nyritade och moderniserade av Statsheraldikern 1997.