Stat, kommun och region i dialog om framtida plan för Västerhavet

Många ska samsas om havet – därför behövs planering. Den 2 februari bjöd länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne in kustkommuner och regionala aktörer till en dialog om den framtida statliga havsplanen för Västerhavet.
En sal ful med människor som sitter kring bord och diskuterar

Närmare åttio personer, däribland politiker, planerare, näringslivsutvecklare och miljöstrateger från kommuner och den regionala nivån samt sakkunniga på länsstyrelserna, mötte upp på Folkets Hus i Göteborg. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fanns på plats för att presentera utkastet till havsplan för Västerhavet.

- Havsplanering handlar om planering över sektorsgränser, där olika intressen vägs mot varandra för att få till ett hållbart nyttjande av havet, sa Jan Schmidtbauer Crona, utredare på HaV. 

Många ska dela på utrymmet

Sjöfart, yrkesfiske, naturvärden, försvar, energiutvinning, friluftsliv – det är många intressen som ska dela på utrymmet. Genom streck och symboler på kartan har Västerhavet delats in i olika användningsområden. Ofta kan flera verksamheter samexistera, men ibland måste ett intresse ges företräde framför andra. Terje Selnes, utredare på HaV, exemplifierade med områden med höga naturvärden.

- Där är naturmiljön prioriterad, vilket kan innebära att exempelvis yrkesfiske får stå tillbaka om det bedöms att naturmiljön skulle påverkas negativt, förklarade han.

De avvägningar som gjorts i planskissen bygger på ett stort kunskapsunderlag som hämtats in från myndigheter, kommuner och branschföreträdare.

Balans mellan näringslivsutveckling och miljö

I dagarna presenterar HaV en första miljökonsekvensbeskrivning av utkastet till havsplan.

- Vi ser att planutkastet ger viss miljönytta, men inte så mycket som vi hoppats på. Vi behöver titta ytterligare på miljöperspektivet innan förslaget går ut på samråd, sa Jan Schmidtbauer Crona.

Den slutliga planen ska balansera näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål.

Koppling till kommunal och regional nivå

Kommunernas ansvar för översiktsplanering gäller inte bara på land, utan även längs kusten och ut i territorialhavet.

- Den kommunala planeringen måste till för att vi ska få en heltäckande planering av havet, sa Jan Schmidtbauer Crona, och flaggade för möjligheten att söka det statliga KOMPIS-bidraget för att komma igång med planeringen på kommunal nivå.

Just kopplingen mellan den statliga havsplaneringen och kommunal och regional nivå stod i centrum under eftermiddagens gruppdialog. Många såg positivt på att förutsättningarna blir mer tydliga när det gäller nyttjandet av havet. Samtidigt uttrycktes farhågan att den kommande havsplanen låser fast sig till de förhållanden som råder idag. Det är viktigt att kunna vara öppen och flexibel inför ny kunskap som kan förändra förutsättningarna inom exempelvis yrkesfisket, var en synpunkt.

I norra Bohuslän har man kommit långt i arbetet med utveckling av kust och hav. Där har de fyra kustkommunerna tillsammans tagit fram en maritim näringslivsstrategi, och under våren genomförs samråd om ett förslag till blå översiktsplan.

 - I processen med vår blå ÖP har vi haft hjälp av att titta på hur HaV har löst olika frågor, sa Amin Payandehrad, planarkitekt på Lysekils kommun.

 

 

 

 

 

 

 

Fortsatt dialog

Ingela Isaksson, Länsstyrelsen i Västra Götaland, är regional samordnare för havsplan Västerhavet och agerade moderator under dagen. I sin avslutning påminde hon om sambandet mellan hav och land.


- Det är viktigt att vi ankrar havsplanerna till land. Det kan ni på kommunal och regional nivå hjälpa staten med.

Under dagen var det många som passade på att pricka in sin egen personliga favoritplats på Västerhavskartan.

Dialogdagen arrangerades gemensamt av länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne som har uppdraget att hålla i den tidiga avstämningen med kustkommuner och regionala organ inom havsplanområde Västerhavet. Ytterligare dialogmöten planeras i respektive län fram till den 30 april, då länsstyrelserna ska sammanställa synpunkter och inspel och leverera dem vidare till HaV.

Det som kommer fram i den tidiga avstämningen blir underlag för fortsatt utveckling av förslaget till havsplan. Det finns möjlighet att lämna synpunkter ända fram till 2019, då HaV lämnar det slutliga förslaget till regeringen. Nästa större avstämning blir ett formellt samråd som inleds i slutet av 2017.

Mer information

Här kan du ta del av några röster från dialogdagen den 2 februari. I boxarna till höger på den här sidan hittar du dokumentation från gruppdialogerna och presentationer från dagen

www.havochvatten.se/havsplanering du läsa mer om havsplanering och ta del av det tidiga utkastet till havsplan för Västerhavet.

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/havsplanering kan du läsa mer om den regionala processen i Västerhavet och om KOMPIS-bidraget som kan sökas av kustkommuner.

 

Foto: Misak Nalbandian


 Dokumentation från gruppdialoger

​Här finns en sammanställning av synpunkter som kom fram vid gruppdialogerna den 2 februari. En del synpunkter har också ritats in i plankartan. Observera att kartanteckningarna är en första sammanställning som inte bearbetats färdigt.

Dokumentation från gruppdiskussioner

Synpunkter på ritningarna