Förslag för att förebygga att ensamkommande barn försvinner

Länsstyrelserna överlämnade under måndagen en rad åtgärdsförslag till regeringen. Åtgärderna ska hindra att ensamkommande barn försvinner och hamnar i utsatthet.
– Vi föreslår bland annat en gräns för handläggningstider i asylprocessen och en ökad samordning mellan de myndigheter, kommuner och aktörer som möter barnen, säger Amir Hashemi-Nik, utvecklingsledare på Länsstyrelsen.

Varje år försvinner flera hundra ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. I januari förra året gav regeringen i uppdrag åt länsstyrelserna att föreslå åtgärder för att hindra att ensamkommande barn försvinner och därmed riskerar att hamna i utsatthet.

Under måndagen överlämnade länsstyrelserna de förslag som tagits fram i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, Barnombudsmannen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse.

– Ett problem är att det saknas sammanställd och enhetlig statistik och därmed en helhetsbild. Därför föreslår vi bland annat att regeringen uppdrar lämplig myndighet att föra nationell statistik på antal ensamkommande barn som anmäls försvunna. Kopplat till detta bör journumret 116 000 även innefatta anmälningar om ensamkommande barn som försvinner vilket det inte gör idag. Detta skulle ge en tydligare bild av fenomenet och öka myndigheternas möjligheter att förebygga att ensamkommande barn försvinner och exploateras, säger Amir Hashemi-Nik.

Länsstyrelsernas åtgärdsförslag i korthet:

  • Statistik och rapportering Regeringen bör ge ett uppdrag till lämplig myndighet (förslagsvis Polismyndigheten) att föra nationell statistik över antalet ensamkommande barn som anmäls försvunna. Dessutom föreslås att regeringen tillsätter en oberoende nationell rapportör som årligen analyserar statistiken.
  • Samverkan och samordning Länsstyrelserna anser att lämplig myndighet bör utreda om Sverige kan införa verksamhet liknande Barnahus, för ensamkommande barn i asylprocessen. Anledningen är att avsaknad av samordning resulterar i att barnen möter många olika aktörer och tvingas upprepa sin historia flera gånger under asylprocessen.
  • Lagstiftning och handläggningstider Det föreslås även att regeringen inför tidsfrister för handläggningsprocesser inom Migrationsverket och migrationsdomstolarna, motsvarande de som finns i Socialtjänstlagen, samt att regeringen gör en barnkonsekvensanalys av de lagändringar som skyndsamt infördes efter hösten 2015. Lagändringar och långa handläggningstider skapar mycket oro, rädsla och psykiskt lidande bland de asylsökande ensamkommande barnen.
  • Gode män och överförmyndare Utbildningar för gode män bör göras obligatoriska för att nå en högre kunskapsnivå. I delar av asylprocessen, särskilt i ankomstskedet, saknar barn i dag en ställföreträdare vid kontakten med myndigheter. Därför föreslår länsstyrelserna också att ett system med juridiska ställföreträdare utreds.
  • Psykisk ohälsa och psykosociala problem När det gäller psykisk ohälsa och psykosociala problem föreslår länsstyrelserna bland annat en nationell kompetenshöjande satsning för personal och frivilliga som möter ensamkommande barn. Utöver det vill länsstyrelserna även se att regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att skyndsamt kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa, självmordsförsök och självmord bland ensakommande barn i asylprocessen.

För att få till bättre samverkan och samordning på regional och lokal nivå där barnen finns, har länsstyrelserna dessutom tagit fram ett metodstöd för regional samverkan kring ensamkommande barn som försvinner eller riskerar att försvinna. Metodstödet ska vara ett verktyg för att relevanta aktörer tillsammans ska ta fram riktlinjer och rutiner såväl i förebyggande syfte som när ett ensamkommande barn har försvunnit.

På flykt och försvunnen - sammanställning av åtgärdsförslag