Utvecklad tillsyn och kontroll i området Fisketillsyn Väst

Föregående helg (4-6/3) anordnade Länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten en konferens för att utveckla fisketillsyn och kontroll i området Fisketillsyn Väst.
Rum fullt av konferensdeltagare

Konferensen anordnades på Marieholm, i Mariestad, och deltagande myndigheter var Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Kustbevakningen, Sjöpolisen samt Länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland, Jönköping och Värmland.  

Tillsynsområdet innefattar kustvattenområdet i Hallands och Västra Götalands län samt Vänern och Vättern. Helgen innehöll föreläsningar, diskussioner och grupparbeten med som övergripande syfte att utveckla tillsynen och kontrollen av fisket.

Under fredag och söndag genomfördes en gemensam analys av vilka områden som behöver utvecklas och vilka hinder som behöver lösas för att nå framgång. Vidare arbetades även strukturer för ett förbättrat samarbete fram.

Under lördagen, som hade fokus på kompetensutveckling, gavs ett antal föreläsningar med syfte att utveckla förståelsen för sambandet mellan fiskereglerna och biologin. Totalt sett var kommentarerna under och efter helgen positiva och utvärderingen återgav samma intryck (se nedan). Helgen organiserades som ett samarrangemang mellan Länsstyrelsen i Västra Götaland och Havs- och vattenmyndigheten. Förhoppningen är att den ska bli årligt återkommande.

Nedan följer korta referat på de olika föreläsningarna som gavs under helgen.

Svensk fiskeförvaltning - Hur och varför regleras fisk och fiske?

Länsfiskekonsulent Fredrik Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Länsstyrelsen utför en rad åtgärder för att bevara en rik mångfald i våra svenska vatten. Detta arbete styrs till stor del på EU-nivå. Det har skett förändringar som styr fisket mot ett mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske.

Förvaltningen måste förändras till att ha ett bredare perspektiv istället för att rikta in sig på enskilda arter. Detta är viktigt för att uppnå långsiktiga resultat där man värnar det småskaliga fisket och ger förutsättningar för att återskapa normala bestånd med jämn storleksfördelning.

8-fjordar

Niclas Åberg

8-fjordar är ett projekt som initierades på grund av ett allmänt missnöje om statusen i fjordarna. Arbetsområdet har varit brett och här har även kommuninvånarna fått vara med och bestämma vad som ska vara prioriterat.  Arbetet har skett med samarbete från många olika intressegrupper vilket har ökat trovärdigheten. Det poängteras att ett levande växt och djurliv i fjordarna är av stor vikt för näringsverksamheter, turism och den lokala befolkningens trivsel. Åtta fjordar har i år belönats med det åtråvärda priset ”Årets havsfiskare”. Läs mer: http://www.8fjordar.se

Torskbeståndens status och hur behovet av skydd varierar

Henrik Svedäng, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)  

Henrik visar statistik som bekräftar att situationen för torsk är allvarlig. På grund av ett intensivt fiske där man prioriterat stora individer har de skett en rejäl minskning i alla torskbestånd. Idag kan vi dock se svagt positiva trender, även om det är svårt att dra några säkra slutsatser. Ett exempel på en av alla åtgärder som genomförts för att skydda bestånden av torsk är att man i Kattegatt har skapat Europas största fiskefria område.  

Marint skräp och förlorade redskap - status och åtgärder

Åsa Lindskog, Havs- och vattenmyndigheten (HaV)

Åsa berättar att cirka 70 procent av allt marint skräp ursprungligen kommer från land. Ett stort problem i sammanhanget är så kallade spökfiskeredskap. Alltså ett ”förlorat” fiskeredskap som ligger kvar och skapar stora problem för havsmiljön. GhostGuard, ett lokalt pilotprojekt, är ett befintligt verktyg som riktar sig till fritidsfiskare där det ska vara enkelt att anmäla förlorade redskap eller upphittade redskap som inte har någon märkning.

Engagemanget i frågan är stort och det kommer många förslag från åhörarna på hur verktyget ska kunna utvecklas för att möjligen i framtiden bli ett nationellt verktyg som HaV tillhandahåller. Länsstyrelsen i Jönköping har ett liknande system där det utgår ersättning för den som rapporterar in upphittade redskap, möjligen kan detta vara en morot som ger resultat. Läs mer: http://www.trelleborg.se/sv/bygga-bo-miljo/klimatforandringar-och-miljo/miljoprojekt/ghostguard.

Havsöring – biologi, fiskeregler och framtid

Lars Molander, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Fler än 200 vattendrag i Västra Götaland är hem åt havsöringen. Havsöringen har stor betydelse för många och räknas som den viktigaste arten för sportfiske i kustvattenområdet. Det finns många hot som gör det svårt för öringen att sprida och fortplanta sig. Bland annat vandringshinder, försurning och miljögifter.

Ett viktigt led i att bevara öringen och säkra dess framtid är att sprida kunskap om öringens behov och vikten av att skydda vattendrag, stora som små. Många ideella krafter kämpar för att bevara öringen och tack vare dessa eldsjälar genomförs många förbättringar för att trygga öringens framtid.  

Avrapportering

Jeanette Banås, Polismyndigheten, Polisregion Väst

Ett förtydligande för hur en anmälan ska se ut för att det ska vara möjligt att bedriva en utredning. En viktig sak är att ta ett foto på det som är själva brottet. Tänk också på att de som ska utreda oftast inte vet något om fiske och därmed inte har detaljkunskap. Du som har varit på plats och sett hur det ser ut måste göra läget solklart för utredarna.

Det är lätt att utesluta onödig information, men däremot omöjligt att återskapa information som inte finns med från början. Trots att många misströstar trycker Jeanette på att många ärenden leder till åtal och uppmuntrar alla att fortsätta rapportera in misstänkta brott.  

Signalkräftor en invasiv art eller en resurs eller….?

Lennart Edsman, forskare

Kräftor har ett högt socialt, kulturellt, ekonomiskt och biologiskt värde i Sverige. Vi svenskar har faktiskt världsrekord i att äta sötvattenskräftor och äter i genomsnitt 0,5 kilo per person och år. Vår inhemska art flodkräfta har minskat med 97 procent under de senaste 100 åren på grund av kräftpesten. Situationen är allvarlig. Största hotet mot flodkräftans fortsatta överlevnad är illegala utsättningar av signalkräfta då de, till skillnad mot flodkräfta, ofta bär på pest men ytterst sällan insjuknar.

Lennart visar flera exempel på fall där signalkräftan har satts ut med mycket dåliga resultat. Han trycker på att många har orimliga förväntningar och gärna målar upp en bild av att signalkräftan skulle ge bättre avkastning vilket inte stämmer överens med verkligheten. Framtidsvisionen är att våra barnbarn ska kunna fiska flodkräfta i våra svenska naturvatten.  

Svenska fiskeregler - vad är det?

Karl Magnus Johansson, fiskbiolog

Svenska fiskeregler är en hemsida som tillhandahåller en rad matnyttig information för den fiskeintresserade. Det som troligen tilltalar flest användare är karttjänsten, med information om vilka regler som gäller inom olika områden.

Sidan tillhandahåller även förklaringar till krångliga ord, uppdateringar till olika regler och intressanta nyheter. Tjänsten är även tillgänglig som app. Det innebär att du kan ha den med dig och alltid hålla koll på vad som gäller där just du är. Läs mer: www.svenskafiskeregler.se