Från urtid till nutid vid Lugnås kvarnstensgruvor

Länsstyrelsen har beslutat att bilda naturreservatet Lugnås kvarnstensgruvor i Mariestads kommun. På Lugnåsberget känns tidens vingslag. Här finns lämningar från den brytning av kvarnstenar som upphörde för 100 år sedan och i sandstenen finns spår från de djur som levde här 500 miljoner år tillbaka.
Får vid lungåsen kvarnstensgruvor

Det är ett cirka 40 hektar stort område på Lugnåsbergets nordöstra sluttning som skyddas, ett område med höga naturvärden som också är ett populärt besöksmål. Beslutet innebär att betesmarker, lövskog och granskog skyddas från exploatering och att möjligheten att uppleva områdets naturvärden och kulturhistoriska värden tryggas.

Området är ett populärt besöksmål, inte minst under vårblomningen. Som besökare i området får du möjlighet att göra en tidsresa genom årtusenden. I visningsgruvan får du uppleva hur flera hundra år av kvarnstensbrytning har satt sina spår i berget. Dagbrott och gruvor vittnar om ett hårt arbete. I de lösa stenarna i dagbrotten och skrotstenshögarna och i visningsgruvans tak hittar du andra spår, spår av de djur som levde här för cirka 500 miljoner år sedan.

–Naturen har på många sätt återtagit gruvbrytningsområdet efter det att gruvbrytningen upphörde för mer än 100 år sedan, säger Sofia Åström, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Idag växer här naturskogslik granskog med stort inslag av lövträd och gott om död ved med goda förutsättningar för lavar, mossor och svampar. Flera fladdermusarter letar mat och parar sig i området och använder gruvorna som övervintringsplats.

Idag är det hagmark, med betande kor eller får, där det en gång var ängar som gav vinterfoder. En del ängar har under det senaste århundradet vuxit igen till ädellövskog med gamla ädellövträd och hasselsnår.

Det nya reservatet innebär även att ytterligare betesmarker kan restaureras och att stigar och andra anordningar för besökare kan förbättras.


 Content Editor